Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Haag och Genève. Av Åke Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 ÅKE HAMiMARSKJÖLD
och det är därför svårt att ange de nya idéernas nationella
ursprung. Men ett är visst, nämligen att då de mer eller mindre
officiellt framställdes, detta skedde från anglosachsiskt håll. Att
så är fallet, kan numera utan vidare påvisas med tillhjälp av
de av Ray Stannard Baker år 1922 publicerade aktstycken, som
ännu på sommaren och hösten 1920 med knapp nöd voro
tillgängliga t. ex. för dem som inom Nationernas förbunds eget
sekretariat förberedde statuterna för den nya fasta internationella
domstolen. Hur som helst: detta anglosachsiska målsmanskap
för de nya idéerna — i Amerika genom trion
Wilson-House-Miller; i England genom »the Phillimore Committee», inneslutande,
utom Lord Phillimore, bl. a. jämväl Sir Cecil Hurst; i Dominions
genom general Smuts — synes så ovedersägligt, att antitesen
Haag—Geneve i viss mån blir en motsättning mellan
kontinentalt och anglo-amerikanskt, vilket f. ö. världen fått nogsamt
erfara.
Detta får ej missförstås så, som skulle amerikanerna haft någon
motvilja mot Haag i och för sig eller mot den gärning, som
Schtic-king kallat »das Werk vom Haag». Tvärtom: i presidenten
Wilsons samtliga förslag till förbundsakt förekommer ett
vältaligt »H» så snart det är fråga om det nya förbundets säte; och
dess delegeradeförsamling tänker han sig sammansatt på sådant
sätt, att den skulle bli identisk med den gamla skiljedomstolens
förvaltningsråd enligt Haagkonventionerna; bl. a. skulle »the
Minister for Foreign Affairs of H.» vara självskriven ordförande.
Och när man i Förenta staterna börjat inse, att striden mot
Nationernas förbund och fasta internationella domstolen ej längre
kunde föras på en rent negativ linje, utan att man måste komma
med något positivt, med ett konstruktivt uppslag att ersätta
folkförbundsidén och domstolstanken, så har man — f. ö., enligt
vad som officiellt uppgivits och bekräftats, i samråd med
nederländska regeringen — föreslagit en tredje Haagkonferens. I
förbigående må anmärkas att här skymtar fram en helt ny
motsättning Haag—Geneve, nämligen ett slags missnöje över att
Geneve fått ersätta Haag som huvudstad i det »staternas
rättssamhälle», som föresvävade Bourgeois redan för tjugu år sedan.
Nej, förhållandet torde varit, att under kriget den övertygelsen
kommit till mognad, att formeln fred genom rätt ej var tillfyllest
som fredsgaranti, därför att den objektiva internationella rätten
dels ej höll räkning med vissa politiska realiteter, dels ej täckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
