- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjuttonde årgången. 1927 /
120

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Nyttan av privatsekreterare. Av Eskil Sundström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120 ESKIL SUNDSTRÖM

ställa och taga ansvar, som icke äger motsvarighet på andra
håll. Nekas kan icke, att det ser gåtfullt ut att finna en ung
man, just fyllda 30 år, mogen att inträda som styresman i
något fjärrbeläget kolonidistrikt,’ genomträngd av de nedärvda
engelska styrelsesynpunkterna, inbegripet fraseologi och tonfall,
precis som om den åldrige företrädaren helt enkelt blivit
pånyttfödd med hela sin världserfarenhet bibehållen. Mysteriet
är icke svårt att genomtränga. Den unge mannen, som förut
veterligen icke intagit någon administrativ post, har däremot
under åratal tjänstgjort som privatsekreterare hos någon engelsman
i ansvarig position. Han har sett och studerat hela
maskineriet inifrån. Han vet hur kuggarna arbeta. Ingen tjänsteman i
ett departement har någonsin möjlighet att så intimt göra sig
bekant med de metoder och grepp som den röda, pulserande
tillvaron kräver. Vad är en examen eller en hel serie av
examina värd mot en sådan skola i praktisk erfarenhet? Ingen
pedagog kan någonsin förstå England, om han icke är vidsynt
nog att fortsätta sina forskningar i City’s och regeringskvarterens
sekreterarekrypin. Det är kanske där man bör leta först, om
man vill upptäcka dem som i morgon skola styra England.

En av den möderne svenskens främsta tillgångar anses vara
organisationstalang. Man organiserar ibland i samma anda som
artister måla, för konstens egen skull. Men om våra ledare
— icke blott inom politik utan på så gott som vilket annat
arbetsområde som helst — se ut att sakna något, så är det
organisation av deras egen värdefulla tid. Flera av dem ha,
enligt vad jag erfarit, sekreterare. Dessa måste emellertid i
många fall vara anmärkningsvärt ineffektiva, men jag
misstänker starkt, att det icke är deras fel. Jag hade för några år
sedan anledning att i en angelägenhet av vikt besöka ett antal
personer, som inom vårt ekonomiska liv intaga en framskjuten
ställning. Jag hade icke många dagar på mig och mina
sammanträffanden ordnades timme efter timme, så att de rimligen
kunde beräknas foga sig tillsammans. Jag har sällan sett den
här påtalade bristen på organisation mera slående illustrerad
än under dessa samtal. Att min tid för ärendet var på
förhand avtalad och uttryckligen utlovad, hindrade icke vem som
helst att ideligen stiga in och taga min interlokutörs
uppmärksamhet i anspåk — per telefon. I London skulle en person
med aktning för sin tid och dess planmässiga indelning aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 12:21:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1927/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free