Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Tvenne kooperativa program. Av Herman Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nationalekonomien, när det gäller att skildra den produktion på omvägar, med
tillhjälp av producerade produktionsmedel, som nämnes den
kapitalistiska produktionsprocessen. Denna process exemplifierar givetvis
kooperativ och modern förvärvsmässig stordrift i ungefär samma
utsträckning; möjligt är rentav, att kooperationen på vissa områden nått fram
till än mer kapitalkrävande produktionsformer än den enskilda
ekonomiska verksamheten. Vid utredningen av vad som kännetecknar
den moderna kapitalismen, fäster Petander mindre avseende vid de
tekniskt-ekonomiska produktionsformerna. Kapitalism är för honom
beteckningen på en viss anda, en viss mentalitet, skild från
kooperationens, och framför allt kännetecknad av det måttlösa utrymme, som
lämnas åt den individuella förvärvsegoismen. Ett samlande, etiskt
högkvalificerat samhällsideal har inom modern kapitalism ej uppställts
som riktningsgivande mål. Enligt Petanders uppfattning måste ett
sådant system, även om det i vissa hänseenden kan uppvisa
utomordentlig grad av effektivitet, likväl komma att stranda på sin etiska
negativism. Kapitalismen har måhända lyckats föra teknik och
organisationsformer fram till en i vissa hänseenden mycket hög
utvecklingsgrad, men dess existens som socialekonomiskt system måste likväl
hotas, eftersom den i fråga om människornas sinnesinriktning, motiven
för deras handlande, ej lyckats göra några värdefullare positiva
insatser. Därtill kommer, att det kapitalistiska systemet ej ens på det
rent ekonomiska området kunnat visa sin suveräna överlägsenhet över
andra socialekonomiska system. På samma sätt som den ursprungliga
ekonomiska liberalismen, varmed kapitalismen intimt sammanhänger,
under utvecklingens lopp funnit korrektiv mot sig själv inom sig själv
(»la concurrence tue la concurrence»), har kapitalismen, bland annat
med de moderna monopoliseringssträvandena, visat urartningsfenomen,
som hota hela systemet till dess existens.
Gentemot kapitalismen står nu enligt Petander kooperationen som
ett socialt ekonomiskt system, som förstår att inordna individernas
skiftande strävanden under etiskt bärande ideal, samtidigt som det
bjuder garantier för att den ekonomiska effektiviteten ej lider något
avbräck. Kooperationens etiska styrka grundar sig därpå, att den ger
uttryck åt den »ideala samfundstanke», som uppstått ur insikten om
nödvändigheten såväl av individuell utvecklings- och handlingsfrihet
som av »väsenssolidaritet» människorna emellan. Ekonomiskt
organisatoriskt tar sig detta flerfaldiga uttryck. De kooperativa företagen
äro ej till för att skapa vinstmöjligheter åt ett besuttet fåtal utan syfta
att bereda alla, som använda företagets verksamhet, fördelar, vilka
ökas i den mån, användningen av verksamheten ökar. I exempelvis
en konsumtionsförening utbetalas blott viss fixerad ränta på satsat
kapital, medan verksamhetens överskott fördelas efter den grad, vari
vederbörande använt företaget, d. v. s. efter gjorda köp.
Örnes syn på kooperationens problem måste givetvis komma att i
viss grad influeras av hans först nyligen frånträdda ställning som
en av den svenska kooperationens mest framskjutna män. Han
saknar emellertid på intet vis blick för, att det ovillkorligen kräves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
