Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Kommunalskattefrågans »lösning» - Utredningsslöseri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 231
tekniska brister i skattesystemet och taxeringsförfarandet, vsom snarast
böra avhjälpas, och det är hänsynen till de starka önskemålen att
skogsbeskattningen måtte lättas och att vägskatten rättvisare avväges.
Den lättnad i skogsbeskattningen, som regeringsförslaget vill giva, är
emellertid tvivelaktig. Finansministern talar om den »orättvist hårda
beskattningen, som ovedersägligen nu påvilar skogsbruket», men den
föreslagna nya skogsaccisen kan i många fall komma att medföra en
mycket kännbar skärpning av beskattningen. På denna punkt samt
ifråga om repartitionstalen för fastighetsbeskattningen och storleken av
de skattefria avdragen torde striden i kommunalskattefrågan komma
att stå vid årets riksdag. Den gamla principiella stridsfrågan,
garantiskatt eller fristående objektskatt, synes ha skjutits åt sidan. I den
socialdemokratiska partimotionen göres visserligen en principdeklaration
till förmån för objektskattesystemet, men det förefaller som om denna
munnens bekännelse vore föga allvarligt menad, alldenstund
motionärerna i samma andedrag förklara sig av tekniska skäl vara nödsakade
att för denna gång avstå från införandet av näringsskatt, som dock
är ett ofrånkomligt led i ett objektskattesystem.
Kommunalskattefrågan vid årets riksdag gäller således mindre principerna för en
rationell reform av den kommunala beskattningen än detaljerna i ett
regeringsförslag, som redan från födseln bär kompromissens stämpel
och som alltså kan betraktas som en typisk produkt av folkfrisinnad
politik. Motsättningarna torde dock vara så stora beträffande vissa
detaljer, att det icke är alldeles uteslutet att majoriteten till sist samlas
på avslagslinjen. Någon olycka vore därmed visserligen icke skedd.
[-Utredningsslöseri.-]
{+Utrednings-
slöseri.+}
En riksdagsman får en idé. Idén tar gestalt i en motion.
Motionen går till vederbörande utskott. Omedelbar
praktisk åtgärd är utesluten, men något kan väl alltid ligga i tanken. I
riksdagens skrivelse nr 000 hemställes om utredning i ämnet, vid
föredragning inför K. M:t den och den dagen anför statsrådet och
chefen för det och det departementet följande o. s. v., blankettpressen
går, och från de nio departementen strömmar en vacker dag till alla
grenar och kvistar i statsförvaltningens väldiga träd den livgivande
saven av en ny »allsidig och fullständig utredning». Nya blad
vecklas ut i tusendetal, och på utsatt bärgningstid falla de, torra och
prasslande, till marken, där en hel pluton av statistikens kratterskor
står i beredskap att räfsa in dem. Maskinerna knacka och slå,
tabeller och diagram växa fram — och innan utredningen är färdig,
har saken tagits upp från en annan ända, och vederbörande
ämbetsverk ingår till K. M:t med und. hemställan om rätt att utgallra det
till så och så många löpmeter beräknade utredningsmaterialet, som
icke längre tjänar något praktiskt syfte. Vem mäter, hur mycket
papper, hur mycken maskin- och trycksvärta, hur mycket av
statsfunktionärers tid och arbetskraft som offrats under de olika faserna
av denna procedur, igångsatt från början kanske just i det allvarliga
och lovvärda syftet att främja sparsamhet med statens medel?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
