Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Socialförsäkringens sorgebarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den 20 maj 1927.
Sverige intar numera i socialpolitiskt hänseende ett
framskjutet rum bland Europas stater. Ett av
bevisen härför är den omständigheten, att vi icke ansett oss böra
ratificera många av de konventionsförslag, som årligen framkläckas av
internationella arbetsbyrån i Geneve, på den grund att vi redan
inrättat oss på ett annat och i flera fall mera vidlyftigt sätt än den
genomsnittsstandard, till vilken traktatprojekten taga hänsyn. Denna
socialpolitiska ekipering står oss också mycket dyrt. I en officiell
utredning framlades i höstas för första gången de sammanlagda
belopp, som socialförsäkringen, fattigvården samt hälso- och sjukvården
år 1924 kostade det svenska folkhushållet. Beloppet uppgick till icke
mindre än 254 millioner kr., varav kommunerna bidrogo med 131,
staten med 67, de försäkrade med 39 och arbetsgivarna — väsentligen
genom den obligatoriska olycksfallsförsäkringen — med 17 millioner.
Därest vi väntat med våra reformer och tagit den internationella
modejournalen till mönster, så kunde vi kanske ha kommit billigare
undan än genom vår egen inhemska beställning. Det svenska lynnet
är emellertid sådant, att vad som skall göras skall ske grundligt
och solitt. Även socialpolitiken har haft sina storslagna tekniker,
som svärmat för de bekanta »broarna på segelfri höjd», utan att
fästa sig vid den ekonomiska sidan av saken.
Nu genomfördes särskilt socialförsäkringen med stor hast, men
tyvärr också i bakvänd ordning, i det att sjukförsäkringen icke som sig
bör kommit att ligga till grund för invaliditets- (pensions-) och
olycksfallsförsäkringarna. Genom lagarna respektive 1913 och 1916 blevo
dessa obligatoriska och till på köpet mer omfattande än i något annat
land. Sjukförsäkringen åter förblev frivillig och organisatoriskt
avskild från de andra. Den uppbars av sjukkassor, vilka genom
registrering efter 1910 års lag kunde erhålla statsbidrag, men som icke
inpassades som ett led i försäkringssystemet. Detta försökte man
snart ändra genom övergång till obligatorisk sjukförsäkring, för vilket
syfte utredning igångsattes redan 1912, vilken resulterade i
Lindstedt-ska socialförsäkringskommitténs förslag. Enligt detta skulle svenska
folket, grupperat i lokala sjukkassor om minst 500 medlemmar,
erhålla sjukpenning, fri läkarvård och fri medicin till en beräknad
årskostnad av enbart för statsverket cirka 36 millioner kr. Ehuru
avgivet 1919, synes detta värdiga motstycke till pensionsförsäkringen
närmast vara inspirerat av dels inflationsperiodens springflod av
överskottsmedel i statskassan, dels av 1918 års politiska novemberstormar.
[-Socialförsäkringens-]
{+Socialförsäkring-
ens+} sorgebarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
