Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Sulfatindustrien i Sverige. Av H. Anstrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SULFATINDUSTRIEN I SVERIGE 335
En blick på produktionssiffrorna efter sekelskiftet visa, att
nybyggnadsverksamheten var ringa till inemot år 1910.
Produktionen av sulfatmassa, som år 1900 uppgick till 46,000 ton, hade
ökats år 1905 till 71,500 ton och år 1910 till 124,000 ton.
Världskrigets första år 1914 har att uppvisa siffran 146,900 ton. Under
de därpå följande krigsåren vidtog en livlig anläggningsperiod,
som förde produktionen upp till cirka 204,600 ton år 1920.
Sedan dess har utvecklingen gått i allt snabbare tempo, och
produktionen år 1925 utgjorde cirka 331,700 ton. Den beräknas år
1926 ha uppgått till i runt tal 410,000 ton. Efter år 1920 ha
dels tillkommit åtskilliga större nyanläggningar, såsom Sandarne
och Norrsundets fabriker, dels ha stora utbyggnader av redan
befintliga anläggningar ägt rum, såsom t. ex. vid Mo och Domsjö
(Husum), Kramfors (Frånö) och Uddeholm (Skoghall).
En delvis annan bild erbjuder den på sulfatcellulosan fotade
omslagspappersindustrien, inom vilken industrigren redan före
sekelskiftet åtskilliga nybyggnader ägde rum. Några officiella
uppgifter över kraftpappersproduktionens storlek saknas tyvärr
ända till de senaste åren, varför man endast kan stödja sig på
uppgifter angående de olika fabrikernas anläggningsår. Av intresse
i detta sammanhang torde vara, att under åren 1895—1900
tillkommo fyra kraftpappersbruk samt under perioden 1901—1905
ytterligare två. Åren 1913—1914 uppfördes Mölnbacka-Trysils
stora sulfatpappersbruk i Dej e, som är Nordens hittills största
fabrik för tillverkning av dylikt papper.
Av den sammanlagda kvantiteten tillverkad massa exporteras
i runt tal 80 %, medan återstoden förädlas inom landet,
huvudsakligast till kraftpapper. Före världskriget och även under detta
— i den mån handelsspärr icke rådde — var England
huvudavnämaren för svensk cellulosa överhuvud, alltså även för
sulfat-massa. En fullständig omkastning har sedermera inträtt ifråga
om avsättningsområdena. Under de senaste 5 åren representerar
nämligen utförseln till England knappt 10 % av den totala
sul-fatmasseexporten, medan Förenta Staternas andel stigit till 3A
och däröver. Den starka produktionsökningen för sulfatmassa
återspeglas tydligt i de stegrade exportsiffrorna. Medan utförseln
år 1913 uppgick till c:a 97,800 ton, hade den år 1925 stigit till
c:a 248,300 ton och nådde år 1926 siffran 318,700 ton. Värdet
av sulfatcellulosaexporten utgjorde åren 1913 och 1925 resp.
12,7 och 51,4 mill. kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
