Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den svenska arbetsmarknadens läge i demografisk belysning. Av G. Silén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA ARBETSMARKNADENS LÄGE
393
De här anförda beräkningarna torde giva en rätt så god bild
av den utveckling, som kan väntas ifråga om arbetsmarknadens
tillgångssida. Vad efterfrågesidan beträffar, har man självfallet
ej samma säkra grund att bygga på, som när det gäller
tillgångssidan, utan man är här hänvisad till mer eller mindre osäkra
spekulationer.
Det har ovan framhållits, att befolkningstillskottet i vårt land
under de senaste decennierna framför allt vunnit sysselsättning
inom industrien samt handeln och samfärdseln. Det är där de
nya arbetstillfällena skapats, och det finnes därför all anledning
År
Folkmängd vid årets slut, milj.
Ökning resp. minskning under närmast föregående tioårsperiod, milj.
I allt
Därav inom
I allt
Därav inom
Jordbruk m. m.
Industri och hantverk
Handel o. samfärdsel
Jordbruk m. m.
Industri och hantverk
Handel och samfärdsel
l l
1890 4,78 2,37 0,77 0,28 _ _ _ _
1900 5,14 2,35 1,12 0,37 l 0,36 —0,02 +0,35 4-0,09
1910 5,52 2,32 1,51 0,58 0,38 —O,OS +0,39 +0,21
| 1920 5,90 2,27 1,85 0,76 0,38 —0,05 +0,34 +0,18
Fig. 4. Folkmängdens fördelning på yrken åren 1890—1920.
att antaga, att den ökade efterfrågan på arbetskraft, som de
närmaste åren och årtiondena kunna föra med sig, i huvudsak
kommer att bestämmas av den takt, med vilken nämnda
näringsgrenar komma att utvecklas. Att närmare ingå på de faktorer,
som här spela in, faller utom ramen för denna uppsats. Här
må endast till belysande av det ovan sagda anföras en del ur
folkräkningarna hämtade siffror, illustrerande utvecklingen under
de senaste decennierna.
Tablån utvisar, att den jordbruksidkande befolkningens
numerär under de senaste decennierna varit stadd i en kontinuerlig,
om ock obetydlig, nedgång. Den inom industri och hantverk
sysselsatta befolkningen visar däremot en jämn stegring
motsvarande en genomsnittlig årlig ökning av mellan 30 å 40,000
personer, och den del av befolkningen, som finner sin utkomst
inom handel och samfärdsel, har under 1900-talets båda första
decennier årligen ökats med i medeltal 20,000 personer.
Det är under dessa omständigheter klart, att under perioder,
då industriens utveckling hämmas eller t. o. m. en tillbakagång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
