Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - En skolreformator. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 ERIK WELLANDER
utan realskolor, och det är ju den nya skolorganisationen som
professor Reuterskiöld redogör för. I den nya skolorganisationen
överväger alltså den 4-klassiga realskoletypen från början över
den 5-klassiga med 90 klassavdelningar (541 mot 45l), det är
det långa talets korta innebörd.
Sedan är det en sak för sig, att professor Reuterskiölds hela
räknesätt är falskt, och alltså ger falskt resultat i fråga om
vad det avser att visa, nämligen de båda skoltypernas relativa
förekomst. För att få fram riktiga jämförelsetal måste man
antingen minska siffran för den 5-klassiga realskolan med en
femtedel eller öka siffran för den 4-klassiga med en fjärdedel,
eftersom en femklassig realskolelinje ju alltid måste ha en klass
mera än en fyraklassig. Den 4-klassiga realskoletypens numerära
överlägsenhet kan alltså icke uttryckas med förhållandet 541:451.
Skillnaden är i verkligheten ungefär dubbelt så stor.
En annan bild av de båda realskoletypernas relativa
förekomst i den nya skolorganisationen får man, om man tar sikte
på ungdomens faktiska utbildningsmöjligheter inom de olika
orterna. På de orter, där det allmänna erbjuder en utbildning
fram till realexamen, komma i regel att finnas två vägar att
välja på, en längre genom 6 folkskoleklasser och 4-klassig
realskola och en kortare genom 4 folkskoleklasser och 5-klassig
realskola; på 61 orter tillhandahåller emellertid staten endast
4-klassig realskola, på 3 orter endast 5-klassig realskola. De
till antalet ständigt växande kommunala mellanskolorna ansluta
sig i sin organisation till den 4-klassiga typen. Däremot kan
det med visshet förutses, att antalet 5-klassiga linjer icke kommer
att motsvara behovet.
Hur man under sådana förhållanden har kunnat bibringa
professor Reuterskiöld den föreställningen, att de båda typerna
blivit »i görligaste mån lika företrädda i den nya organisationen»
och att de på de olika orterna blivit »på ändamålsenligt sätt
anpassade efter ortsbefolkningens behov», det är en fråga, som
här icke kan redas ut. Givetvis måste man förutsätta, att
professor Reuterskiöld icke haft för avsikt att i fråga om
lättkon-trollerade sakuppgifter föra sina läsare inom bondeförbundet
bakom ljuset; den enda anmärkning, som kan drabba professor
Reuterskiöld, är alltså den, att han med en hos en ansvarig
politiker svårförsvarlig tilltro till egen förmåga och andras
uppriktighet inlåtit sig med klipskare och i sanningens handhavande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
