Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - En skolreformator. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SKOLREFORMATOR 449
ett helt år kortare än vad som nu blir fallet, flickorna skulle
icke lockas in på manliga levnadsbanor genom att pressas in
i en för dem icke lämpad läroverksorganisation och där
bibringas en för dem mindre önskvärd form av allmänbildning,,
det högre skolväsendet skulle på varje särskild ort anpassas
efter det verkliga livets krav och befolkningens faktiska behov.
En sådan skolorganisation vore måhända värd vissa uppoffringar.
Vid sidan av detta för jämförelsens värde avgörande faktum
synes det mindre viktigt — och efter vad som här förut anförts
rörande professor Reuterskiölds faktiska uppgifter är det väl
också överflödigt att nämna — att kostnadsberäkningarna äro
oriktiga; kostnaderna för den nu genomdrivna reformen ha
beräknats alldeles för lågt därigenom att väldiga utgifter helt enkelt
förtegats, medan kostnaderna för motförslaget drivits i höjden
genom grov vantolkning av detta förslags innebörd. Detta är
utan vidare klart för en var som något känner förhållandena,
det uppvisades vid riksdagsdebatten sistlidne maj, och det borde
icke vara okänt för professor Reuterskiöld. Sådana siffror som
de av herrar Rydén och Reuterskiöld andragna göra naturligtvis
sin verkan i en debatt, där det icke ges tillfälle till beriktigande,
men de böra icke efteråt upprepas.
Det vore ganska lockande att här uppvisa sanningshalten av
professor Reuterskiölds uppgifter även rörande kostnaderna men
det skulle föra för långt. Här må endast pekas på en detalj,
som redan nu är aktuell, nämligen det nya gymnasiet, som
riksdagen beställt av Kungl. Maj:t. De kostnader, som detta nya
gymnasium kommer att draga, upptagas icke med ett öre i de
Rydén-Reuterskiöldska beräkningarna, och dock kan man redan
nu med visshet säga, att de, om reformen skall få avsedd och
utlovad verkan, måste komma att bli avsevärda. Hur stora de
komma att bli, det är omöjligt att säga i nuvarande stund, då
den nya gymnasieorganisationen endast föreligger i en ytterst
vag konturteckning i riksdagens skrivelse, så vag, att
läroverkskollegierna, till vilka även denna fråga nu är utsänd för yttrande,
faktiskt icke veta vad de egentligen skola yttra sig om. Viktigare
än den ekonomiska frågan är dock även här frågan om
utbildningen. Det är på de inom departementet arbetande sakkunniga
som den svåra uppgiften faller att så utforma riksdagsdirektiven
för gymnasiets organisation, att icke större skada kommes åstad
än som är ofrånkomligt. Beredes i gymnasiets högsta ringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
