Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - En skolreformator. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SKOLREFORMATOR 451
karaktär av undantagsformer. Läroverkets kurser byggas på
kurserna i folkskolans huvudformer, ej på dem, som medhinnas
i halvtidsskolorna. Barnen från de senare få det icke sämre än
förut, då det gäller att komma in i läroverk, utan snarare lättare,
ty vad som brister kunna de inhämta i hemorten. Men
lärjungarna från heltidsskolorna, särskilt på landet, få det långt
bättre, och detta bör väl vara en uppfordran för befolkningen i
halvtidsområdena att så långt ske kan skaffa sig samma
förmåner. ––––––Skolreformens genomförande blir säkerligen ett
gott stöd för folkskolinspektörer och andra för folkskolans
utveckling intresserade personer att på övertygelsens väg, vilken
ju alltid är den bästa, söka bringa rättelse i dessa
missförhållanden».
Ordalagen äro ju försiktiga, men tanken är klar: reformen av
det högre skolväsendet skall utnyttjas för att pressa igenom nya
folkskolekrav.
Vem skall man nu tro, professor Reuterskiöld, som med stöd
av herr Rydén försäkrar att reformen icke skall medföra några
ökade kostnader för folkskolan, eller Sveriges allmänna
folk-skollärarförenings organ, som bekräftar den vid riksdagsdebatten
uttalade farhågan för att reformen kommer att medföra nya krav
för landsbygdens skolväsen? Frågans besvarande kan med fullt
förtroende lämnas till de lantmannarepresentanter, som under
professor Reuterskiölds ledning hjälpte reformen igenom.
Exemplen bliva enformiga. Den som önskar en fylligare bild
av professor Reuterskiöld som skolreformator hänvisas till själva
urkunden. Har man något följt frågans behandling, finner man
där ämne nog till att fylla ut bilden. Det är gamla pedagogiska
tankar, framsagda med lekmannens svävande och obestämda
uttryck, det är lösryckta uppgifter, återgivna utan insikt om
innebörd och räckvidd, det är förlegade folkskollärardoktriner,
uttryckta i verklighetsfrämmande fraser, det är herr Rydéns
grovhuggna bottenskoleprogram översatt till tunn kansliprosa.
I det hela gör skriften ett beklämmande intryck av obekantskap
med den verklighet, den behandlar.
Det är denna brist på insikt och verklighetssyn, som har satt
professor Reuterskiöld i stånd att — säkerligen i god tro och i
välmenande beskäftighet — göra svensk kultur och svensk ungdom
den betydande otjänst, som den nu beslutade reformen innebär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
