Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Olösta gåtor. Av C. G. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522 C. G. WESTMAN
samma glödande lidelse. Det var för honom icke frågan om jag
bör, jag är skyldig att utföra det och det utan: jag kan ej leva
utan att verka och själv bestämma. »För honom förlorade livet
all krydda utan makt och striden om makt», yttrar också en
annan av hans levnadstecknare.
Kamp och maktlystnad synas också varit dominerande faktorer
i Bismarcks natur. I ett föregående arbete har Ludwig gjort
gällande, att grundmotivet till hans inträde i politiken varit ett
äkta konstnärsbehov att bringa ordning i kaos och tvinga det
formlösa att taga gestalt. Denna besynnerliga och högst
konstruktiva förmodan är nu övergiven, och Ludwig ansluter sig till
den säkerligen riktiga meningen, att maktlystnad och äregirighet
drivit Bismarck in på den politiska arenan och så småningom
gjort honom till den autokrat han blev. Huru tilltalande det än
från viss synpunkt vore, är det därför svårt att, såsom Böök i
sin essay 1918 gör gällande, tänka sig att Bismarck med tungt
hjärta och av pliktkänsla uppoffrade den husliga och lantliga
lyckan för politiken.
Men då Ludwig frånkänner Bismarcks förhållande till staten
allt etiskt underlag, får man åter ett säkert intryck av att
mycket återstår för lösandet av Bismarcksproblemet. Formeln
»stolthet, mod och hat» räcker ej till för att förklara mannen och
verket. Och man har likaledes en förnimmelse av att Böök
sökt göra honom mera moraliskt borgerlig än som svarar mot
hans suveränt människoförakt ande och våldsamma natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
