Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ett syriskt Pompeji. Av Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT SYRISKT POMPEJI 541
livet i en grekisk-orientalisk stad, liksom Pompeji för oss in i
livet i en romersk stad i Italien från den antika kulturens
glansdagar. Vad vi hittills läst om i litteraturen och mödosamt
hopfogat ur spridda antydningar och fynd, står här upp som en
levande, i utveckling stadd verklighet och helhetsbild. Vi se,
hur de grekiska kolonisterna uppsugas av det semitiska
folkhavet som regndroppar av ökensanden, hur de grekiska namnen
bevaras, men ras, folksjäl och konstkänsla bli semitiska. Vi
påträffa strax efter Kristi födelse förstadierna till den konst, som
skulle skulptera de kristna sarkofagerna i det fjärde århundradet
och pryda kyrkorna med mosaiker i det femte och sjätte.
Så betydande dessa fynd äro, återstår dock det mesta att göra.
Under de båda stora utgrävningskampanjer, som Gumont
företagit, har han icke medhunnit mera än att frilägga de båda
templen, och detta icke fullständigt, samt att utgräva ett privathus.
För övrigt sover hela staden under ökensanden i väntan på
utgrävarens spade. Doura-Europos var en grekisk koloni och vi måste i
den förutsätta de byggnader, som alltid funnos i en grekisk stad,
torget och rådhuset, som voro medelpunkterna för stadens liv, och
gymnasiet, i vilket det unga släktet uppfostrades i grekisk idrott
och grekiska idéer, och som överallt i främmande land var den
institution, vilken sammanhöll och fortplantade det grekiska
väsendet. Därtill komma fynden av pergament. Vad som härav
hittills påträffats, synes vara lösa blad, som virvlats omkring av
vinden och hamnat i ett hörn under murarna, där de blivit
övertäckta av sand. Man kan med skäl hoppas att fmna mer och
få en motsvarighet till papyrusfynden i Egypten, genom vilka
vi äga en så ingående kännedom om detta land under antiken,
även om man icke kan vänta sådana massor av fynd som i
Egypten. Men varje bidrag till vår kännedom om de statliga
och sociala förhållandena i det gamla Seleukidrikets område är
av den yttersta vikt, då det fyller de kännbaraste luckor i
kunskapen om den senantika världens förutsättningar och
utveckling. Man får livligt önska, att undersökningarna i detta
grekiskorientaliska Pompeji kunna fortsättas med kraft och framgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
