Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser. Av J. Guinchard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 J. GUINGHARD
än andra folk söka utreda de’mera vittgående konsekvenserna av
den moderna befolkningsutvecklingen.
Den möjligheten är tydligen icke utesluten, att med deri
över-kultivering som så småningom kan uppstå orn man ser saken
på verkligt lång sikt, en försämring i folkets vitala kraft kan
inträda, d. v. s. degenerativa symtom kunna göra sig gällande.
En sådan utveckling är ju ingalunda obekant i historien, och de
avsevärda främmande, kanske ur flere synpunkter mindervärdiga
folkelement, som med naturnödvändighet då vilja tränga sig fram
till våra goda köttgrytor och vår tilltalande kultur, kunna erövra
vårt land genom en långsam invasion på ett lika effektivt sätt,
t. o. m. effektivare och varaktigare, än genom ett krig. De
göra det med den starkares rätt. Vi ha i det föregående rätt
ofta nämnt Frankrikes namn. Där synes redan det problemet
vara aktuellt, och invandringen av icke önskvärda element verkar
i hög grad oroande. Frankrike äger redan sedan 1840-talet ett
invandringsöverskott, och detta har på senare åren starkt ökats
— det utgör numera c:a 200,000 netto om året. Det rör sig
här som vi veta om tämligen brokiga element från Italien,
Spanien, Ryssland och, icke att förglömma, Afrika. En fransk
journalist kunde därför vid de outslitliga debatterna om den franska
nativiteten med ett visst fog skriva ungefär följande: Vi tala om
bibehållande av gallisk kultur, galliskt kynne och gallisk ras.
Finns det över huvud några fransmän mera efter nära 100 års
invasion av främlingar? Han kunde ha skärpt problemställningen
med en antydan, att det snarare torde vara de gamla gallemas
besegrare, de germanska frankerna, vilkas ras nu vore hotad.
Vi komma så in på rasproblemen och de rashygieniska
problemen, som förvisso icke äro de minst betydelsefulla. Det
ligger uppenbarligen vikt uppå, att, om vi icke hålla
kvantiteten vid makt, vi åtminstone hålla kvaliteten och styrkan uppe.
Vi få (sannolikt taga i övervägande åtgärder i samma riktning
som U. S. A. redan gått in för. Det kan bli ett tämligen
besvärligt problem för ett litet land, som av skäl som jag ej här anser
mig behöva närmare gå in på kanske saknar de medel att sätta
den makt bakom ordet, som det ändock i viss utsträckning kunde
ha. Ordet fredskapuner är just icke ett läckert ord, men kapuner
anses icke utan sikäl som både läckra o€;h inbjudande fåglar! Att
de med stort jämnmod låta sig slaktas och uppätas gör dem icke
mindre eftertraktade. Saken behöver icke vidare utföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
