Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - De akademiska studiernas reformering. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 ELI F. HECKSCHER
och undervisning, med de administrativa och pedagogiska
uppgifterna. Man går icke för långt genom att påstå, att läget i fråga
om dem lämnar särdeles mycket övrigt att önska och att ganska
djupgående förändringar måste prövas. Men var dag har nog av
sin egen plåga, och jag skall nu lämna frågan om
högskoleförvaltningen helt och hållet å sido, för att i stället något närmare
betrakta undervisningsfrågan.
Den akademiska undervisningen är givetvis i högsta grad
betingad av utomliggande företeelser, dels skolundervisningens och
närmast studentexamens karaktär, dels och i ännu högre grad
den härskande uppfattningen om undervisningens betydelse för
ungdomen. Att universiteten skulle kunna ändra dessa
förutsättningar vore knappast att vänta inom en närmare framtid; det
högsta som kan begäras av dem är att göra det bästa av den
föreliggande situationen.
Högskolornas villkor bestämmas för närvarande i sorgligt hög
grad genom vad man kunde kalla undervisningsmanien, ivern att
låta allt flere ungdomar oavsett håg och fallenhet offra år av sin
vuxna ålder på kurser och examensläsning. Ur de unga
studenternas och deras målsmäns synpunkt beror detta delvis på fåfänga,
naivitet och olust att taga itu med lämpligare men mindre
förnämliga sysselsättningar. Men det vore stor orätt att betrakta
sådana synpunkter som de enda avgörande. Målsmän och
studenter ha nämligen utan tvivel rätt i att de senares
utkomstmöjligheter underlättas genom en akademisk examen, även då denna
i verkligheten icke skapar större verkliga förutsättningar för en
viss sysselsättning, och så till vida delas ansvaret av hela det
svenska samhället. Härmed har gått tillsammans en stor
förändring i samhällets sociala struktur, så att stora samhällslager
nu sända sina barn till högskolorna vilka förut knappast tänkte
därpå. Vad som skulle krävas vore ingalunda ett upphävande
av denna ståndcirkulation, utan tvärt om dess konsekventa
genomförande både uppåt och nedåt, närmare bestämt att de bättre
situerades barn sorterades ut, i den mån de icke vore jämngoda
med skaran av arbetarbarn som nu komma upp till högre
bildning. Att denna negativa sida av ståndscirkulationen skall
erbjuda svårigheter är emellertid givet, och detta förklarar en hel
del av det nuvarande läget, då ingen gärna kan vara nog
optimistisk att tro, att svenska folkets studiebegåvning under den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
