Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - De akademiska studiernas reformering. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE AKADEMISKA STUDIERNAS REFORMERING 25
En närliggande utväg, som nyligen bragts på tal i en
riksdagsmotion i sammanhang med skolreformen, skulle bestå i att öppet
förvandla en del av universiteten till gymnasier, med
undervisning av särskilda lärare med lägre kompetens, lektorer eller vad
man ville kalla dem. Det vore tänkbart att då samtidigt avskaffa
studentexamen och samtidigt förlägga vad som nu utgör de två
sista gymnasieåren till universiteten. Detta är i stort sett den
amerikanska lösningen av problemet, och den har alltså åtminstone en
förebild att åberopa. Flertalet människor med egen högre
utbildning torde emellertid instinktivt resa sig däremot, och det
förefaller omöjligt att upptäcka något hänseende vari denna lösning
skulle ha företräde framför den som flyttade en dylik
mellan-instans utanför universitetens murar. Man har väl knappast heller
något starkare stöd därför i den amerikanska utvecklingen. Ty
det egentliga vetenskapliga arbetet torde i Amerika i stort sett
ha sin hemvist blott vid ett ringa fåtal bland de många s. k.
universiteten och kanske ej ens vid detta fåtal spela lika stor roll i
universitetsarbetet som vid flertalet europeiska högskolor. Men
om den ojämförligt bättre lösningen med fristående fackskolor
icke låter sig genomföras, så ter sig saken annorlunda. Det kunde
då hända, att man verkligen skulle vinna något genom att ha får
och getter i var sin fålla, trots att man ej kan hänvisa dem till
olika gårdar.
Det nuvarande tillståndet är i alla händelser allt annat än
lyckligt. Lärare, som ägnat ett eller två årtionden åt att
bereda sig för sin verksamhet i vetenskapens tjänst, gå i
verkligheten upp i att meddela elementär undervisning och förhöra
elementära kurser, allt av en kvalitet som icke höjer sig och icke
kan höja sig över vad en normalt begåvad lärare skulle kunna
prestera efter hälften eller fjärdedelen av professorernas
utbildningstid. Utan tvivel finns det fall då den andliga träda vari
professorerna därigenom råka icke alls är dem själva
ovälkommen, eller åtminstone ej’ på långt när är dem så ovälkommen
som den borde vara. Men det behöver ej förklaras närmare, att
detta närmast gör saken värre.
En annan irietod vore utan tvivel att obevekligt hålla
universitetsstandarden uppe och hänsynslöst tillämpa selektionsteorien
genom att massvis underkänna alla som icke äga föreningen av
håg och fallenhet för självständiga studier. Det finns behjärtade
akademiska lärare som tagit denna uppgift på sig, särskilt i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
