Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - De akademiska studiernas reformering. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 ELI F. HECKSCHER
för varje professor, vilket icke hör denna världen till. Något
bättre ställt är det givetvis med sådana föreläsningar som, mer
anspråkslöst, åsyfta att ge de senaste vetenskapliga resultaten inom
disciplinen över huvud taget, och det har med rätta sagts om
detta slags föreläsningar, att de ha betydelse genom att tvinga
professorerna till allsidighet inom deras vetenskaper. Deras
betydelse är också oförneklig ur andra synpunkter, men så pass
tätt som sammanfattande översikter av vetenskapliga resultat
numera i allmänhet komma, är det uteslutet att särdeles mycket
skulle behöva meddelas muntligen i denna form.
Och att föreläsningar i och för sig lämpa sig illa som metod att
meddela fakta torde få anses oemotsägligt. Naturligtvis kunna
fakta ej undvaras i en föreläsning, nämligen som underlag för
synpunkter, diskussion och teori; men det förhåller sig helt
annorlunda med föreläsningar, vilkas uppgift är att meddela fäkta,
ty få människor äro så underligt funtade, att de lättare inhämta
fäkta muntligen än skriftligen. De flesta kunna på sig själva
verifiera hur svårt det är att exakt bevara i minnet namn, årtal
eller andra mer eller mindre färglösa upplysningar som erhållas
samtalsvis, och föreläsningar ha knappast större möjlighet i detta
hänseende utan snarare motsatsen. Därför måste också en
föreläsare ofta skriva dylikt på tavlan samt åhörarna skriva upp
det i sina kollegieböcker — d. v. s. båda måste ta det skrivna
ordet i sin tjänst. Detta är oundgängligt när fäkta behövas för
diskussionen, men ett mer förvänt sätt att meddela fäkta när de
äro undervisningens mål kan svårligen tänkas.
Betänkligast äro kanske föreläsningarna, när de regelbundet
återkomma år efter år, ideligen upprepade, ofta innanlästa, jå
t. o. m. dikterade. Talet om att de ej kunna fixeras på papperet
vederlägges av att detta faktiskt sker, fastän kanske examinator
ovetande eller åtminstone utan hans medverkan. Det är faktiskt
från dessa kompendier som studenterna skaffa sig sitt vetande,
ej från föreläsningar, som huvudsakligen bevistas av mer
världsliga skäl. Jämte boktryckarkonsten har teknikens framsteg även
skapat skriv- och dupliceringsmaskinerna, och om en dylik
föreläsningsserie icke bär tryckningskostnaderna, så skulle i alla
händelser dupliceringskostnaderna nästan undantagslöst komma att
långt understiga vad kurserna nu nationalekonomiskt sett betinga.
Behovet av ändringar i texten, som ofta framföres till stöd för
muntlig behandling, tillgodoses likaledes lätt på denna väg. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
