Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Modernt informationsväsen. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska synvidden åter märkbart utsträckts. Svenskt utåtriktat initiativ
har under åren efter kriget framträtt i nyfödd gestalt. Denna
utveckling har också i grund ändrat uppfattningen om arten och
räckvidden av utrikestjänstens uppgifter. Det är, för att anlita
en engelsk politisk term, nu mer än någonsin nödvändigt att
förbereda nationella framstötar i utlandet, de må vara politiska,
kommersiella eller kulturella, genom att »skapa en atmosfär». Här
har staten en av sina oeftergivliga uppgifter. Förhållandena skifta
väsentligt från land till land, men i stort sett torde det vara
oemotsägligt, att staten genom sina organ och på de vägar som stå
öppna för dem har större möjligheter än det enskilda initiativet
enbart besitter att påverka stämningarna ute i världen. Man må
därvid som exempel anföra vår utåtriktade turistreklam som
befann sig i fullständig lägervall, icke på grund av likgiltighet för
turisttillströmning utan emedan man helt enkelt icke kom sig
för att ingripa i effektiv stil, förrän staten nu bragt denna
verksamhet på en rationell bog. Anmärkas må också, att vårt
långvariga beroende av dansk och tysk agentföretagsamhet först gav
vika genom organiserade ansatser under statligt hägn, delvis
grundade på statliga bidrag, såsom handelskammare och liknande
institutioner för det kommersiella utbytets främjande. Delvis som en
följd av egen oföretagsamhet och tystnad, delvis på grund av en
omkring sekelskiftet i många former aktiv antisvensk propaganda
utomlands, vilken man på ansvarigt svenskt håll alltför sent
fann för gott att taga på allvar, kom Sverige särskilt i engelsk
uppfattning att framstå som en nation den där uttömt sina resurser
i det förflutna.
Det är ingen överdrift att påstå, att man såg ned på Sverige
i jämförelse med andra nordiska länder. Man fann hos
norrmännen en spänstig och vaken sjöfartsanda, som påminde om
nordisk vikingahåg. Dansk tilltagsenhet på de agrikulturella och
kommersiella områdena, ständigt skickligt framhållen, väckte en
avundsblandad respekt. Instinktivt syntes våra skandinaviska
grannar förstå värdet av att lägga beslag på engelsk beundran och
aktning. Danskar och norrmän skördade och delade mer eller
mindre broderligt sinsemellan de lagrar som grott ur gamla
vikingabragder, ständigt starkt levande i engelskt fantasiliv. Svenska
anspråk på att få vara med avvisades som en otillbörlighet.
Därtill kom bl. a. Norges antisvenskt färgade nationalistiska kampanj.
Efterforskar man orsakerna till Sveriges under en lång period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
