Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Modernt informationsväsen. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anklagas för likgiltighet för Sveriges goda namn och rykte. Den
gängse uppfattningen på sådant håll torde ha varit, att vårt goda
namn alldeles utmärkt tar vård om sig självt, om vi blott var och
en i sin stad efter måttet av våra krafter tjäna vårt land.
Föreställningen att dygden segrar oberoende av världens
uppmärksamhet är ungefär lika ogrundad som att det goda skulle taga
skada av att få uppmärksamheten på sig. Inom den nya
vetenskap, som sysslar med reklamväsende, har man troligen kommit
sanningen på spåren, när man förkunnar, att annonsering blir i
längden meningslös, om icke varan äger ett inre värde. Om
Sveriges anseende är i stigande ute i världen, beror detta ytterst på
den viktiga omständigheten, att Sverige verkligen presterat vissa
aktningsbjudande resultat. Informationen i och för sig har icke
gjort Sverige till vad det i världens ögon för närvarande är.
Men utan den upplysningsverksamhet som varit i gång är det
fara värt att kunskapen om mycket, som nu väckt utlandets
beundran, alltjämt skulle ha varit oväckt.
Betydelsen av en informatorisk verksamhet må med ett par
slående exempel belysas. På 80- och 90-talen uppstod i Sverige
en litteratur av imponerande mått. En högt ansedd engelsk litterär
bedömare förklarade härförleden, att svensk lyrik vid sekelskiftet
överglänser allt vad som vid denna tidpunkt diktades på andra
håll i världen. Ledande dramatiska kritiker se i de framgångar,
som några av Strindbergs stycken nyligen vunnit på
Londonscenen, löften om en renässans i engelskt teaterliv. Översättningar
av snart kvartsekelgamla böcker som Verner von Heidenstams
Karolinerna ha hälsats som mästerverk. Om Karolinerna skrev en
anmälare, att dess krigsskildringar ställde allt vad världskriget
frammanat av samma art i skuggan.
Märk väl, dessa begynnande erkännanden komma årtionden
försenade. Strindberg existerade före 1900 likaväl som Ibsen. Ibsen
fann sin profet i tid. Tack vare William Archer och andra
förlänades norsk litteratur en världsgloria. Strindberg, liksom
åtskilliga andra av våra stora litterära namn från samma period,
få fröjda sig i sina gravar åt en posthum ryktbarhet. Måhända
bör det framhållas, att den uppmärksamhet, som nu i England
ägnas ett förgånget skede av svensk diktning, icke är någon
godtycklig nyck av ödet. Den har icke sin förklaring i några plötsligt
förändrade måttstockar för litterär storhet. Den har kommit till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
