Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Modernt informationsväsen. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en fond för spridandet av kunskap om svensk litteratur och konst
blir för de nya informationssträvandena ett ovärderligt
styrketillskott. Anglo-Swedish Society i London har genom år från år
regelbundet anordande serier av föreläsningar vidgat och fördjupat
förståelsen för svensk kultur. Sällskapet bildades som en länk i
en lång kedja av anglo-utländska sällskap under Royal Society of
Literature’s egid år 1918. När Royal Society efter kriget
undandrog sitt tillfälliga beskydd från sina telningar, såg det knappast
mörkare ut för något sällskap än för det svenska. Men
Anglo-Swedish Society trotsade alla dystra profetior, och det är ett bevis
för styrkan i det nyfödda intresset för Sverige, att det
svensk-engelska sällskapet visat en oförminskad livskraft, medan andra
liknande företag antingen föra en tynande tillvaro eller avsomnat.
Av utomordentlig betydelse ha också de personliga besök varit,
som svenskar med frejdade namn under senare tid avlagt i
Storbritannien. Män som ärkebiskop Söderblom eller professor Cassel,
andra att förtiga, äro på sina områden erkända
förstarangsauktoriteter. Det vore otänkbart att här verkställa en uttömmande
inventering av de mångahanda faktorer, som efter kriget bidragit till
att höja Sveriges anseende i utlandets, och särskilt den
engelsktalande världens, ögon. Sveriges namn borgar for soliditet, och
vår penningpolitik har icke minst medverkat till att befästa detta
omdöme.
Dessa antydningar må förslå som vittnesbörd om befintligheten
av en målmedvetet uppfattad svensk kulturinformation i
Storbritannien. Dess största förtjänst må törhända i somligas tycke
ligga däri, att den icke kostat staten ett enda extra öre. Andra
som bättre inse värdet av det arbete som utförts skulle för sin
del vilja hoppas, att en mindre njugg anda framdeles måtte komma
till uttryck i den utåtriktade informationens angelägenheter, vare
sig det rör anslags- eller prestigefrågor. Den tiden är förbi, då
Sverige, såsom under det förflutna århundradet, kunde nöja sig
med en steril bortvändhet från världen. 1800-talssvenskens trista
främlingsskap och tafatthet i internationellt umgänge kostade för
övrigt vårt land mer än det hade råd att avvara. Frånvaron av
en vaken och driftig företagsamhetsanda utåt fingo vi, som ovan
antytts, plikta för, bl. a. i form av dryga agentprovisioner åt de
utlänningar, som beredvilligt uträttade åt oss det oundgängligen
nödvändiga. Mycket återstår att göra men åtskilligt har, trots en
hårdnackad likgiltighet på många håll hemma, gjorts för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
