Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Humanitetsreligion och kristendom. Av John Cullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som andas en helt annan — man menar renare och klarare —
luft än den traditionella kristendomens men som likväl enligt
sina förkunnares utsago skall vara i stånd att bilda en fullgod
ersättning för densamma vid tillfredsställandet av känslans krav
på innerlighet, andakt och samling. Den nyligen avlidne
Marburgfilosofen Paul Natorp kallade en gång denna nya
fromhet »Religion innerhalb der Grenzen der Humanität» för att
därmed antyda dess syftning från det övervärldsligt gudomliga
mot det inomvärldsligt mänskliga. En sådan humanitetsreligion
skulle från denna synpunkt sett betyda varken mer eller mindre
än mänsklighetens myndighetsförklaring.
Ja, saken vore onekligen enkel nog, om det icke funnes även
andra omständigheter att ta hänsyn till. Grönbech har på känn,
att »det som gjorde flydda tider stora» icke var alldeles utan
sammanhang med tron på »en gud och en djävul, en himmel
och ett helvete». Och gå vi till den traditionella kristendomens
egna talesmän — och sådana saknas sannerligen inte heller på
den andliga nutidskulturens höjder — så finna vi dem
visserligen med intresse, ofta även med sympati, betrakta de moderna
religösa fenomenen. Däremot synas de ganska ovilliga att
erkänna denna nya religiositet som en legitim arvtagare till de
uppgifter, som kristendomen genom seklerna haft att förvalta.
De vägra energiskt att lyssna till talet om den gamle gudens
död och gravläggning och mena, att det verklighetsfrämmande
i hans gestalt endast beror på de konstgjorda dimbildningar,
som den nya tidens naturalism, kapitalism, industrialism och
alla andra -ismer hängt för våra ögon, därmed för blicken
bortskymmande livets verkligaste verklighet.
Denna skarpa och medvetna motsättning mellan
humanitetsreligion och kristendom ger tidens religiösa problem en tyngd
och en tillspetsning, man skulle nästan vilja tillägga: en
dramatisk spänning, som icke kan lämna någon i djupaste mening
modern människa oberörd. Kampen om livsåskådningarna är
ju, när allt kommer omkring, på ett högre kulturplan icke
mindre ofrånkomlig än kampen om brödet. Varje tänkande
nutidsmänniska måste inför de andemakter, som hon möter på
sin väg och som försynt eller närgånget söka värva henne i
sin tjänst, fråga sig: Vem har rätt — den moderna
humanitetsreligionen eller Jesus från Nasaret och den livsåskådning, som
vuxit upp kring hans kors?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
