Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Svensk folkminnesforskning och dess nutidsläge. Av Hilding Celander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK FOLKMINNESFORSKNING OCH DESS NUTIDSLÄGE 99
ägna sig åt utforskning och insamling av Sveriges folkminnen,
nämligen Uppsala landsmålsarkiv, Hyltén- Cavallius-stiftelsen vid
universitetet i Lund och Institutet för folkminnesforskning vid
Göteborgs högskola. Som den principiella utgångspunkten för
petitionens framställning anges (i anslutning till samstämmiga
uttalanden i universitetens officiella utlåtanden över de
sakkunnigas betänkande), att »den svenska folkminnesforskningen (i
detta ords vanliga betydelse) för att nu på bästa möjliga sätt
kunna fylla sina så länge och så ödesdigert försummade
uppgifter, kräver sina egna, självständiga organ, vid sidan av de
vetenskapliga organen för såväl folkmålsforskningen som
utforskningen av allmogens materiella kultur. De uppgifter, som
nu föreligga, äro tvenne: l) att under de få år, som ännu stå
till buds, insamla ännu kvarlevande svenska folkminnen enligt
vetenskapliga arbetsmetoder och med största möjliga effektivitet;
samt 2) att utrusta de vetenskapliga centralinstitutionerna för
folkminnesforskning med nödiga krafter, för att dels leda detta arbete,
dels omhändertaga och bearbeta resultaten härav. — Den förra
av dessa arbetsuppgifter är enligt sakens natur av helt temporär
art: efter endast få år finns praktiskt taget inget mer att
tillvarataga av det gamla folkliga kulturarv, som det här är fråga
om. Den senare uppgiften, organiserandet av de vetenskapliga
folkminnescentralerna, får sin största betydelse såsom en
nödvändig förutsättning för insamlingsarbetets ändamålsenliga
bedrivande, men kräver uppenbarligen — bl. a. med hänsyn till
den nödiga vetenskapliga bearbetningen av materialet — en
anordning av mera bestående karaktär. I förra fallet blir det alltså
fråga om ett engångskrav, i det senare om fasta anslag».
Själva insamlingsarbetet tänka sig petitionärerna därför kunna
finansieras genom lotterimedel. För organiserandet av de
vetenskapliga folkminnescentralerna i Uppsala, Lund och Göteborg och
deras förseende med arbetskrafter, tillräckliga för att under
samverkan inbördes och med andra arbetsorgan, kunna leda en
systematisk insamling av Sveriges folkminnen, begäres däremot
årsanslag av statsmedel. Merkostnaden för statsverket, som denna
organisation skulle kräva (utöver det redan nu utgående anslaget
på 9,000 kr. till Hyltén-Cavallius-stiftelsen vid Lunds universitet),
beräknas till 38,520 kr., varav dock en del avlöningsposter borde
kunna uppföras på extra stat. Därtill skulle komma ett
engångs-anslag på 6,000 kr. för inventarier m. m. — Att Nordiska Museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
