Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Det europeiska krigets nya skepnad. Av K. A. Bratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 K. A. BRATT.
talandet har sin tillämpning även för det fall att strategien är
defensiv genom de konsekvenser förfaringssättet måste få för
övriga försvarsmedel. Det finnes något som heter ekonomisk
bärkraft och budget! Hur man än vänder sig har man här ryggen
bak, och varhelst luftvapnet framträder i problemet omkastar
eller förskjuter det hävdvunna värden och bestående
förhållanden. Beträffande försvarsmöjligheterna mot »det
fruktansvärdaste anfallsmedel, som utvecklingen känner» ligger nog saken,
om man ser den i stort, så till, att övervägande skäl tala för,
att i ett kommande krig ett lands vitala delar icke
kunna skyddas mot massinsatserna av bombmaskiner,
även om ett synnerligen omfattande markförsvar kan
komma att mildra effekten av dessa anfall och
åstadkomma stora förluster för den anfallande. Att den
anfallande med hänsyn till dessa förluster eller de stora kostnader
som ett bombvapen kräver skulle avstå från att använda ett
medel, som snabbt kan framkalla ett avgörande, faller — när
mänskliga hänsyn äro skjutna åt sidan — på sin orimlighet.
Verkningarna av bombanfallen (spräng-, brand- och
giftbombernas verkan) kunna av utrymmesskäl här icke beröras.
Beträffande dessa ha på sina håll överdrifter och fantasterier sett
dagen. Sådana äro icke behövliga. Verkligheten osminkad är
tillräckligt förfärande. Och när man vill »lugna folken med, att
så farligt är det dock icke», har man icke tagit i betraktande,
att folken torde vara mer än nöjda med vad denna verklighet
bjuder, och man har icke i tillbörlig grad räknat med de
folkpsykologiska faktorerna. Ruskins ord: »There is only one way
of seeing a thing rightly and that is seeing the whole» har sin fulla
tillämpning även i detta fall. Talet om att luftanfallen i modern
gestalt t. o. m. skulle vara ägnade att stimulera en nations
krigsvilja torde bottna i en farlig missuppfattning av det nuvarande
läget inom Europas folk och den mentalitet som besjälar
massorna efter världskrigets Armageddon. Det finnes dock även militära
författare, som uppskatta de psykologiska faktorernas betydelse.
Så exempelvis Ritter, som på ett ställe säger: »Gentemot
kulturfolk skola luftanfallen alltid hava en stor och vid stark
industrialisering en förintande verkan». På ett annat ställe skriver
samme författare: »Har en viss del av folkenheten demoraliserats,
framtvingar detta hjälplöst det helas kapitulation, något som de
senare månaderna av 1918 visade». Liddell Hart anser, att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
