Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Lärorika rådsförhandlingar i Genève. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 VERNER SÖDERBERG
enhällig juristopposition i hemlandet mot den åskådning han i
september företrädde. I en glänsande överhusdebatt i höstas
uppträdde en lång rad framstående rättslärde till
skiljedomsinstitutets försvar med ungefär samma argument som de här
ovan efter Apponyi anförda. Bland dessa talare märktes två
f. d. lordkanslerer (Buckmaster och Birkenhead), lord Carson
och en av folkförbundspaktens fäder, lörd Phillimore.
Trianon-traktaten var god nog, utbrast vid detta tillfälle lord
Birken-head, då det gällde att frånhända Ungern Transylvanien och ge
det åt Rumänien; den måste då även ha vitsord i fråga om de
villkor, som beledsagade avträdandet.
Sannolikt ha dock dessa vältaliga argument spelat en mindre
roll än en del för oss okända politiska bevekelsegrunder.
Rumänien har förlorat i styrka genom tronskiftet och lonel
Bra-tianus död, Ungern har i den mäktiga Rothermerepressen fått sig
en kraftig förespråkare inför den brittiska allmänheten, Italiens
sympatier, förut delade mellan Budapest och Bukarest, tyckas
på sista tiden mera gå åt det ungerska hållet, och brittiska
regeringen behöver på andra områden stödet av Italiens vänskap.
Frankrike å sin sida strävar efter samförstånd med Italien och
vill ej för Rumäniens skull bringa direkta franska intressen i
fara på annat håll. Förslaget om rådfrågande av Fasta
mellan-folkliga domstolen i Haag, vilket subsidiärt vunnit Tysklands
stöd, aktualiserar tvistefrågan, huruvida för ett dylikt rådfrågande
behöves enhällighet eller blott majoritetsbeslut inom rådet, och
den frågan tyckes ännu ej vara mogen för ett avgörande, varför
man hälst önskar få optantfrågan löst utan att vid fortsatta
rådsförhandlingar nödgas åstadkomma prejudikatbeslut i nämnda
procedurtvist. I vilken mån dessa och liknande överväganden
föranlett det senaste kompromissförsöket, undandrar sig ännu
bedömande, men tydligt nog framskymtar, ätt det varit politiska
konjunkturhänsyn, som dikterat rådsbeslutet. Och det är just
detta sakförhållande som gör rådsförhandlingarna i ärendet så
lärorika. Haag är den över politiska konjunkturer upphöjda
rättens symbol, Geneve — i den mån detta namn representerar
rådspolitiken — symboliserar däremot opportunismen i fredens
och stormaktsintressenas tjänst.
Principiellt påvisades och klargjordes denna motsats av
Haag-domstolens greffier, Åke Hammarskjöld, i artikeln »Haag och
Geneve» i denna tidskrift 1927 (sid. 89—101). Praktiska exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
