Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Lagen om försäkringsavtal. Av Gunnar Palme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 GUNNAR PALME
emot en del av sina årliga inkomster till förvärvande och vidmakt
hållande av en livförsäkring, blir sparandet för dödsfall
omedelbart fullt effektivt; även för en mycket måttlig premie kan han åt
sina efterlevande trygga ett avsevärt ekonomiskt stöd. Denna form
av sparande bör därför anlitas av var och en, som, utan egen
förmögenhet, vid unga år stiftar familj, och det ankommer på
staten att uppmuntra till och främja sådan förtänksamhet. Men
den kraftigaste uppmuntran staten kan i detta avseende lämna
familjefadern är visshet om att vad han avsett för hustru och barn
verkligen kommer dem till godo och icke åtgår till gäldande av
skuld, som motgångar eller — låt vara — eget oförstån’d ådragit
honom. Borgenärerna sker ej därigenom någon orätt. Såframt
ej premieutgiften står i missförhållande till försäkringstagarens
inkomster och ekonomiska ställning i övrigt, bör staten i sitt eget
intresse genom sin lagstiftning erkänna en familjefaders rätt —
för att icke sägia plikt —- att, fastän skuldsatt, underkasta sig denna
utgift».
Enligt ovan återgivna lagregler är allenast den ännu icke till
betalning förfallna försäkringen undantagen borgenärerna. Huru
ställer det sig med det vid försäkringstagarens död till betalning
förfallna försäkringsbeloppet’? Härom stadgar lagen, att det icke
tillfaller urarvakonkursen, om »förmånstagare» varit insatt. Lagen
anknyter här till de på annat ställe i lagen givna reglerna
angående detta nya rättsinstitut: förmånstagare s insättande.
Enligt en bland svenska jurister länge härskande uppfattning
kunde ingen annan bliva berättigad enligt ett slutet avtal än de
avtalsslutande kontrahenterna själva jämte den, som tilläventyrs
fått och accepterat ett anbud att erhålla en rätt på grund av
avtalet. I strid med denna uppfattning har man emellertid under
senare tid efter utländsk förebild skapat begreppet »avtal till
förmån för tredje man». Härmed avses i inskränkt mening ett avtal
mellan två personer, enligt vilket en tredje utan sin medverkan
eller ens vetskap blir berättigad. Med detta avtalsbegrepp har
man laborerat även inom livförsäkringsrörelsen, då såsom i ovan
angivna exempel viss eller vissa personer (hustru och barn) i
försäkringsbrevet angivits såsom de, till vilka försäkringssumman
skulle utbetalas. Därmed har försäkringstagaren, mer eller mindre
medvetet, trott sig med bolaget sluta ett avtal till förmån för den
eller de sålunda angivna personerna med den verkan, att de
verkligen finge en rätt till beloppet. Enligt ett av högsta domstolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
