Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Nyare personhistoria. Av Carl Hallendorff - Prosten Schönbeck och hans memoarer. Edvard Thermænius - Henrik Schönbeck: Prelater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 225
Jacquette Gyldenstolpe, var en erotiskt vida anspråksfullare dam än
Augusta von Fersen och nöjde sig därför inte med Alkmenes roll
utan blev en ny Fryne. Trots den protektion hon hade från mor
och styvfar, excellensen Wetterstedt, blev det rena skandalen. Tiden
var ju också en annan och mera borgerligt korrekt än den
obesvärade rococon, och affären slutade med skilsmässa samt för den
frånskilda hustrun med något rätt nära misären. \7ar det som något slags
skadestånd den kränkte maken fick ministerposten i Wien?
Wien passade utan fråga Löwenhielm vida bättre än Konstantinopel;
det är också ganska intressanta saker han berättar därifrån, bL a.
om Metternichs vinkar om närmare intimitet med Sverige och dessa
vinkars kyliga mottagande i Stockholm. För övrigt äro memoarerna
rika på personupplysningar, såväl utifrån som från hemlandet. I
allmänhet är L. visserligen ingen elegant berättare men vederhäftig och
trovärdig. Att hans memoarer, vilka hittills veterligen endast varit
av högst få kända, nu framlagts — det vill dock synas med några
förkortningar — är värt varmt erkännande.
PROSTEN SCHÖNBECK OCH HANS MEMOARER
Henrik Schönbeck. Prelater. Ur prosten Henrik Schönbecks
memoarer från 1800-talets förra hälft utgivna av H. Schönbeck. Med förord
av Nils Erdmann. Stockholm 1927, Alb. Bonniers förlag. 416 s. Pris
kr. 9: 25.
Om en person under större delen av ett långt liv stått nära de politiska
och kyrkliga händelsernas centrum, personligen eller genom goda och
flitigt odlade förbindelser, om vidare hans diktan och traktan veterligen
gått ut ej så mycket på att ingripa i sakernas gång som fastmer att
känna och uppteckna dem, och om slutligen denne man varit
i besittning av betydande intelligens och otvivelaktig stilistisk talang,
så borde, synes det, hans memoarer kunna bliva något i sitt slag
enastående. Just dessa förutsättningar funnos hos prosten Schönbeck. Den
som haft tillfälle att taga del av hans brev och övriga efterlämnade
skrifter måste visserligen icke desto mindre ställa sig något skeptisk
till Schönbeck som memoarförfattare. Hans epistlar i politiska ämnen
vittna stundom om en tämligen fadd och uddlös skvalleraktighet; hans
Biografiska skizzer, som den i Kungl. Biblioteket förvarade
memoarsamlingens huvuddel kallas, göra ett i jämförelse med berättigade
förväntningar skäligen obetydligt intryck. När en reklamnotis i höstas
meddelade, att Schönbecks memoarer vore under utgivning, kunde man
sålunda med en viss spänning fråga om detta var vad som komma skulle
eller om man kunde förvänta något annat. Nåväl, farhågan gick i
uppfyllelse, och Schönbecks Prelater, som den nu utgivna
memoarsamlingen något oegentligt kallas, visade sig praktiskt taget vara blott
ett urval ur Biografiska skizzer. Den icke alldeles ogrundade
förhoppningen att av hans hand erhålla en ny, stor och betydelsefull
källa till vårt lands inre historia under ståndstidens slut och det nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
