Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Socialproblem under debatt. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOGIALPROBLEM UNDER DEBATT
AV BYRÅCHEFEN OTTO JÄRTE
Det betänkande, som 1926 års
arbetslöshetsförsäkringssakkunniga nyss avgivit, har emottagits med stort intresse av alla,
som med dessa frågor haft mera ingående sysselsättning. Det
har givit besked i både positivt och negativt hänseende.
Vi ha sålunda för första gången fått en någorlunda konkret
föreställning om hur — åtminstone på papperet — en obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring skulle ta sig ut här i Sverige. Kanslirådet
von Koch har vidare i sitt särskilda förslag om en
sammansmältning av fattigvården och övriga offentliga understödsformer
givit uttryck åt tankar och önskningar, som länge funnits hos
dem, som sysslat med kommunala och statliga understödsfrågor.
Detta är de två värdefulla positiva inläggen. Men lika
intressant är det resultat, till vilket kommittén kommit i negativt
avseende. Det system, som länge varit parollen för en
arbetslöshetsförsäkring här i landet, nämligen det frivilliga s. k. Gentsystemet,
har av kommitténs majoritet utdömts såsom olämpligt och
otidsenligt. Det är endast en ledamot av kommittén, som också var
med i 1922 års socialförsäkringskommitté, riksdagsman Hagman,
som fortfarande förordar detta system. Även i ett annat
hänseende har kommitténs arbete givit ett synnerligen betydelsefullt
negativt resultat. En del av kommitténs ledamöter — däribland
representanterna för riksdagens trenne borgerliga partier — ha
nämligen, innan de ännu mer än preliminärt kunnat taga del
av arbetsresultatet från den kommitté nr 2, som de själva kallat
till liv och som skall utreda arbetslöshetens karaktär och orsaker,
förklarat sig anse, att försäkringsmetoden icke är en lämplig
hjälpform i detta fall.
Det förefaller, som om man på detta sätt kan sammanfatta de
fyra positiva och negativa resultat, som de sakkunniga ha kommit
till, utan att därvid göra sig skyldig till överdrift eller oväld.
Emellertid — den, som på förhand haft anledning att
inbillningsvis söka sätta sig in i hur en obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring skulle gestalta sig hos oss, blev icke förvånad över den
24*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
