Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Socialproblem under debatt. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALPROBLEM UNDER DEBATT 329
näringslivets förkovran, stegrat knappheten på arbetskraft.
Skillna-naden mellan de amerikanska och svenska arbetarnas välstånd är
icke heller så stor som man tror. I Amerika har man inom vissa
yrken bättre betalt, men de svenska arbetarna hava som helhet en
vida säkrare och solidare ställning. Är det någon som kan påstå, att
de svenska industriarbetarna politiskt, fackligt och kooperativt
ha något behov av hjälp till självhjälp från det allmännas sida?
Kan man inte snarare säga, att våra industriarbetares förmåga
av självhjälp är ganska aktningsvärd och att de i stigande grad
själva ta hand om det allmänna? I stället är det många, som vilja
göra gällande, att det nu ser ut, som om det allmänna skulle vara i
behov av hjälp mot industriarbetarnas övermakt. Det är alltid
så att en politiskt mäktig klass lyckas göra de andra sig
tributpliktiga. Socialförsäkringen är bland annat ett sådant
maktinstrument i arbetarklassens hand. Socialpolitiken i vårt land är
därför en illustration till skämtversen:
Elefanten skall du skydda,
tag den upp uti din hydda.
Även ute i världen höjas kritiska röster mot den nuvarande
socialförsäkringen, detta till och med i Tyskland. Vid den
årssammankomst, som Deutsche Gesellschaft fur soziale Reform —
som ungefär motsvarar det svenska Centralförbundet för socialt
arbete — i fjol sommar höll i Hamburg, uppträdde ingen mindre
än ledaren för Tysklands liberala fackföreningar och en av det
tyska demokratiska partiets mest framskjutna riksdagsmän
Anton Erkelenz med ett föredrag, som innebar en synnerligen skarp
kritik mot socialförsäkringen som sådan och speciellt mot dess
tyska särarter. Erkelenz betvivlade, att man med
socialförsäkringen vore på rätt väg och åberopade därvid professor Alfred
Månes, en av nutidens förnämsta försäkringsexperter, som
upprepade gånger påvisat, att man vid jämförelse på detta område
mellan Amerika och Tyskland kunde ifrågasätta, om icke
lönearbetare i själva verket mådde bättre av att genom frivillig
omtänksamhet och på enskild väg lösa sina försäkringsfrågor.
Erkelenz uttryckte vidare sin skepsis över den oerhörda
administration, som följer i socialförsäkringens spår, och den som besökt
det moderna Berlin och gått vilse i de sociala ämbetsverkens
oöverskådliga lokaler, förstår och delar hans känsla.
Även från läkarhåll börjar man kritiskt syna socialförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
