Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 30 sept. 1928 - Striden mot folkhatet i skolböckerna - Splittring på Balkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 DAGENS FRÅGOR
vårt förlorade område». Tankegången är här synbarligen en annan
än i Tegnérs maning till Svea att »inom Sveriges gräns erövra
Finland åter».
Från flera av de nya staterna framhålles, att deras nationella
minnen under förtryckets dagar oftast misshandlades eller förtegos i de
officiellt påbjudna läroböckerna. Så sent som under världskrigets
sista år borttogos t. ex. ur läroböckerna i Böhmen de korta
läsestycken, som förut ägnats åt Hus och Comenius, och i stället
insattes »uppsatser i militaristisk anda, som skulle hänföra ungdomen
för kriget och monarkien». Den nationella tankens mödosamma
framträngande och slutliga seger genom världskriget ha numera helt
naturligt fått ganska stort utrymme, och lika naturligt är, att de forna
förtryckarna därvid ibland »få betalt för gammal ost». I många av
dessa länder tillkommer inom den nya staten folkminoriteternas svåra
problem. D:r Hanna Pohoska citerar t. ex. i sin redogörelse ur en mycket
spridd lärobok häftiga utfall mot judarna, »en parasitisk kropp» i
staten, vilka »ej låta pålägga sig några moraliska bud med hänsyn till
det samhälle, i vars mitt de leva». I andra läroböcker åter
framställes tolerans mot nationella minoriteter som ett förpliktande arv
från den gamla polska republikens dagar.
En särställning bland de i enquéten behandlade staterna intar
Italien. Någon privat fackmannaredogörelse .därifrån stod ej att erhålla.
I stället meddelas intressanta utdrag ur en officiell
lärobokskommissions årsberättelse med omdömen om nyutkomna läroböcker. Man
finner därav, att de italienska läroböckernas »fascistisering» är i full
gång. Idealet är ritalianitå. I sin iver för fosterlandets
förhärligande klandrar kommissionen några läroböcker, som råkat berömma
utländska naturvetenskapsmän utan att samtidigt nog skarpt betona, att
»fysiken är en väsentligen italiensk vetenskap», smyckad av namnen
Galilei, Volta, Galvani, Marconi o. s. v. I en annan lärobok har
kommissionen klandrande fäst Sigvid dess »falskt demokratiska anda»,
vilken förklaras intet vara annat än »passiv neutralism, utilistisk
feghet med en fernissa av orientalisk religiositet, nordisk moralism samt
gråtmild och protestantisk rationalism». Indirekt anger denna kritik,
hurudana de nya läroböcker skola vara beskaffade, av vilka
fascist-staten väntar den italienska ungdomens pånyttfödelse.
Nu som förr är Balkan Europas oroliga hörn.
Ingenstädes stöta freds- och utjämningssträvandena på
svårare hinder än här, och de tidvis återkommande ansatserna till
samarbete mellan de olika Balkanstaterna upplösas regelmässigt i nya
skärpta motsättningar. Detta blev sålunda fallet med Balkanförbundet
av 1912, och även den lilla ententen av 1921 — som ju dock förband
tvenne av de främsta Balkanstaterna till en gemensam politik — synes
nu på väg att upplösas. Locarnofördragen i väster ha icke följts av
något »Ost-Locarno» i nordost — men ett »Balkan-Locarno» i sydost
synes ännu långt mera avlägset.
På det gamla Balkan — Berlinkongressens Balkan 1878—1912 — var
Splittring på
Balkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
