Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 30 sept. 1928 - Splittring på Balkan - Bannlysningen av kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 DAGENS FRÅGOR
nytt romerskt välde. Albanien är emellertid under italienskt inflytande.
Ungern likaså. Rumänien vacklar mellan trohet mot sin gamle
bundsförvant i lilla ententen och Italiens lockelser. Dess inre förhållanden
(jfr Svensk Tidskrift 1927, s. 582 ff.) äro för övrigt alltjämt mer än ovissa
och reducera värdet av dess bundsförvantskap. Den tredje medlemmen
i lilla ententen, Tjeckoslovakien, är huvudsakligen intresserat av Ungern
och vill ej komma i motsättning till Italien. Och vad slutligen beträffar
Frankrike, Jugoslaviens gamla stödjemakt, så torde man där bli alltmer
ovillig att för Balkanpolitikens skull försämra det redan förut ömtåliga
förhållandet till Italien.
Jugoslavien är sålunda i viss mån hotat av isolering. Helt nyligen
framträdde detta hårda faktiska läge i klar belysning då
Belgrad-reg;e-ringen under italiensk påtryckning motvilligt tvangs att ratificera
Net-tuno-fördragen av 1925, varigenom åtskilliga gamla lokaltvister löstes
i italienskt betonad riktning. Men någon eftergift beträffande sina
allmänna högst ställda nationella uppgifter lär Jugoslavien aldrig godvilligt
komma att acceptera. Här föreligger för årtionden framåt ett läge, som
kommer att hårt pröva den europeiska fredspolitikens hållfasthet.
I denna situation har man i Belgrad rent av gjort vissa trevanden åt
Sofia till. Den makedoniska frågan försvårar emellertid varje närmande
mellan Jugoslavien och Bulgarien. Detta sistnämnda land, som hastigt
hämtat sig efter krigsårens svåra prövningar, är för övrigt knappast i
behov att söka bundsförvanter i sin helt med fredliga medel arbetande
resignerade återupprättelsepolitik. En betydelsefull framgång har den
bulgariska regeringen nyligen vunnit genom att förhandlingarna om ett
större internationellt rekonstruktionslån under Nationernas Förbunds
auspicier nu lyckligt förts i hamn.
Det sönderslitna Grekland med dess million flyktingar från Mindre
Asien har åter genomgått en politisk kris, som denna gång resulterat i
Venizelos’ återuppståndelse som faktisk diktator. Den gamle
ränkmaka-ren möter dock en betydande och i inflytande växande rojalistisk
opposition. I Greklands betryckta läge — nyligen också förvärrat genom en
svår farsot — torde den sluge kretensarens möjligheter att nå framgångar
i den yttre politiken även vara mycket begränsade. Tills vidare synes
man i Athen vilja närma sig Italien. Den 23 september undertecknades
i Rom ett grekiskt-italienskt vänskapsfördrag av Mussolini och Venizelos.
Den sistnämnde har härvid starkt pointerat att avtalet icke har någon
spets mot Jugoslavien, men det lär icke kunna förnekas, att Grekland
dragits in i den italienska Medelhavspolitikens kraftfält. Roms stjärna
är i stigande.
Totalbilden av Balkanpolitiken hösten 1928 är icke uppmuntrande.
Splittringen mellan dessa folk, vilka alla under mindre än en generation
upprepade gånger stått i harnesk mot varandra, synes lika stark som
någonsin. Balkan är och förblir ett lärorikt iakttagelsefält för alla dem
som underskatta det europeiska fredsarbetets svårigheter.
Den 27 augusti 1928 var en av den moderna
officiella pacifismens klang- och jubeldagar. I franska
Bannlysningen
av kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
