Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Arbetarbildning och folkbildning. Av Oscar Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492 OSCAR OLSSON
redan enligt Spencers mening en gång skulle komma att efterträda
det ekonomiska samhället har till förutsättning att alla mänskliga
bildningsintressen böra tillgodoses, vart efter sin art. Människorna
äro lyckligtvis så olika inrättade att de aldrig kunna ena sig om
vilka ämnen som äro de mest lycko-, kultur- och
samhällsbefräm-jande i folkbildningsarbetet. Därför böra de få välja alla efter sin
art. Och både Labour-College-männen och dr von Erdberg få
väl finna sig i att den gamla kulturen i både diktning och
tänkande har skapat för alla tider och alla människor levande
värden, vilka vår tids bildningsarbete lika litet bör skjuta åt sidan
som kristendomen de levande antika kulturvärdena — vilka den
sedan vackert fick gå och hämta upp på nytt.
Och eftersom universiteten i mångt och mycket gått i
spetsen för den mänskliga kulturen, är det inte rådligt att lämna dem
ur räkningen i folkbildningsarbetet. Universitetsmännen ha ofta
visat sig allt annat än intresserade av en högre allmänbildning för
massorna. Men särskilt exemplen från de gamla engelska
universiteten ådagalägga vilket starkt inflytande den bästa
universitetsandan kan utöva på den folkliga rörelsen genom att entusiasmera
för osjälvisk forskning och kulturell verksamhet, med sanningen
och ingenting annat än sanningen som mål. Den nya tyska
akademirörelsen för folkforskning och folkbildning kan inte nå fram
till sitt höga mål annat än i samverkan med universiteten. Ju förr
universiteten på kontinenten i likhet med de engelska universiteten
resolut intaga sin plats i ledningen för folkbildningsarbetet, desto
bättre och tillförlitligare bli resultaten av detta arbete. Det kan
inte hjälpas att jag tyckt mig finna en ännu högre nivå och vidare
utsikt i bildningsarbetet i Working Men’s College i London än i
den danska folkhögskolan, när jag jämför intrycken från dessa
nobla folkbildningsinstitutioner. Och det kan inte med fog
påstås att deltagarnas personlighetsutveckling främjas starkare i den
danska folkhögskolan än i den berömda engelska
arbetarhögsko-lan. Denna skolas karaktär får i mångt och mycket sin förklaring
av det starka inslag den från början haft av god engelsk
universitetsanda.
Slutligen är att märka att den nya tidens folkbildningsrörelse
måste inrikta sig på att få med massorna. Det är en lika
ohygglig som förlegad fördom att endast fåtalet skulle rå med att
tillägna sig en högre bildning. Även Labour-College-männen utgå
ifrån att den högre bildningen inte kan bli massans egendom, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
