Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 december 1928 - Avrustningspropagandan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den 10 december 1928.
Avrustningspro- I ett föregående häfte detta år (s. 234 ff.) hade vi
pagandan. tillfälle att beröra de då synbara resultaten av den
livligt uppflammande försvarsdiskussion, som följde på major Bratts
bekanta uppsats Det europeiska krigets nya skepnad i vårt februari-
häfte. Till en början kunde härvid med tillfredsställelse konstateras, att
diskussionen i vår försvarsfråga åter kommit i gång efter att en längre tid
ha varit förstummad. Långt ut på vänsterkanten började man uttrycka
en stilla undran, om våra försvarsanstalter av år 1925 verkligen kunde
anses innesluta det mått av trygghet de för reformen ansvariga le-
darna med en mun försäkrade. Försvarsbeslutets ändamålsenlighet
med hänsyn till den moderna krigföringens krav sattes starkt ifråga.
Man hade fått en ny och för de flesta människor lätt påvisbar an-
ledning att ännu en gång och med skärpa efterlysa den sakliga ut-
redning, som helt saknades bakom 1925 års beslut.
Ungefär samtidigt som ifrågavarande artikel publicerades, tillsatte
som bekant regeringen efter in emot årslång fundering en kommitté
för att biträda med utredning rörande ordnandet av landets luftför-
svar med särskilt avseende fäst vid frågan om skyldighet för kom-
muner, civila myndigheter m. fl. att härvid medverka. Det torde icke
vara orimligt antaga, att det nyvaknade intresset för denna del av
vårt försvarsproblem åtminstone i viss mån kom att avspegla sig i
de direktiv, som sedermera utfärdades för denna luftförsvarskom-
mittés betydelsefulla verksamhet. Emellertid dröjde det icke länge,
förrän försvarstankens och försvarsviljans vedersakare med illa dold för-
tjusning började förkunna, vilken ypperlig bundsförvant de trodde sig
äga i major Bratt och hans mer eller mindre jämbördiga eftersägare.
Såsom alltid förut drog man även nu av den nya läran om luft- och
gasvapnets förment förintande verkan de för de egna intressena mest
behagliga konsekvenserna. I frågeform uppställda förmodanden för-
vanskades inom kort lätt och behändigt till de mest kategoriskt for-
mulerade påståenden. I tal och skrift gjordes gällande, att en förut-
varande major vid generalstaben och en annan officer, >»ledamot av Krigs-
vetenskapsakademien»>, såsom sin »på ingående studier fotade ärliga me-
ning» förklarat, att varje försök till försvar mot luft- och gasvapnet
a priori vore lönlöst. De fackmän, som förfäktade en annan uppfatt-
ning — särskilt vad beträffar. vårt land med dess i detta avseende
gynnsamma läge och befolkningsförhållanden m. m. — behandlades
antingen såsom helt obefintliga eller frånkändes all auktoritet såsom
av ålder och ohejdad vana hopplöst försvurna åt »militarismen»>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
