Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 december 1928 - Balkanhärvan och världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Balkankrigen, såg sig Bulgarien hänvisat till att söka lån i utlandet, och
man finner redan på hösten 1913, hur frågan om ett sådant i Paris
förknippades med den, hur Bulgarien skulle ställa sig vid en
rysk-österrikisk konflikt. Det förefaller, som om ententemakterna väl starkt
och direkt tryckt på denna punkt. Tyskarne kommo senare med i
spelet, men sedan Disconto-Gesellschaft i Berlin jämte huset Warburg
i Hamburg tagit saken om hand, blev det deras bud, som segrade i
konkurrensen. I juli 1914, alltså blott ett par veckor före världskrigets
utbrott, slöts det lånefördrag, som avgjorde Bulgariens ekonomiska och
därmed i fortsättningen även politiska anslutning till centralmakterna:
mot ett lån på en halv miljard francs upplätos åt tyskarne betydande
kolfyndigheter och andra ekonomiska värden. Då den manstarka
oppositionen i bulgariska sobranjen ämnade genom larm förhindra
diskussion och omröstning, förklarade talmannen förslaget antaget utan
diskussion.
Ställningen var dock ej så klar, att man har att betrakta de under hela
första året av världskriget dubbelsidigt förda förhandlingarna som blott
ett spel. Mach betonar starkt den »val-bulgariska» karaktären av kung
Ferdinands något obestämbara nationalitet, och om också ministären
Radoslavov var bunden, var det intet, som hindrade den att avgå och
lämna plats för en mot ententemakterna vänligt sinnad regering, därest
en anslutning till dessa bättre kunde anses befrämja Bulgariens
nationella mål. De voro emellertid handicapade i konkurrensen, genom att
varje förmån åt Bulgarien måste ske på bekostnad av deras serbiske
förbundsbroder eller Rumänien och Grekland, på vilkas biträde de
hoppades. Mach, som tydligen fått god kännedom även om gången av
förhandlingarna med dem, ger en detaljerad sammanfattning av de
gradvis stegrade anbuden från de båda tävlande sidorna. De avgörande
överenskommelserna av den 6 september 1915 äro tryckta som bilagor
till A. Tanevs av honom under titeln Ein Verteidiger
Deutschlands vor dem baulgariscehen Staatsgericht 1923
(1924) översatta försvarstal för de politiker, som buro ansvaret för det
utan representationens samtycke fattade beslutet och som också efter
nederlaget drabbades av hårda straff.
Grunden för samgåendet med centralmakterna var ej starkare, än
att den för sin hållfasthet behövde framgången. Om Bulgariens avfall,
som ju inledde det stora sammanbrottet, lämnades redan 1918 i denna
tidskrift (sid. 528 ff.) några meddelanden, delvis byggda på en
tidningsartikel av Mach. Denne utfyller nu bilden, omsorgfullt avvägande
ansvaret mellan de något svårhanterliga bulgarerna och deras icke alltid
psykologiskt skarpsynta bundsförvanter, varvid han särskilt
framhåller högsta arméledningens andel i Tysklands oklara hållning i fråga
om förfarandet med det från rumänerna erövrade Dobrudsja och
avsändandet av förstärkningar till Macedonien i den kritiska situationen
på hösten 1918.
Neuilly-traktaten av den 27 november 1919, Balkanstaternas
Versaillesfred, göres av den franske översten till föremål för en ingående och
nedgörande vidräkning. Om frederna efter världskriget, såsom på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
