Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15 jan. 1929 - Indiens nya ställning i imperiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avveckling av den anglo-indiska förbindelsen måste för överskådlig tid
uteslutas. Det gäller att stärka det bestående. För närvarande är det politiska
problemet framför allt konstitutionellt-administrativt. Den aktuella
uppgiften är att inom imperiets ram finna en form för samarbete med den
starka nationalistiska rörelsen.
I konstitutionellt hänseende intager Indien för närvarande en
mellanställning mellan de engelska kronkolonierna och de självstyrande
dominions. I internationella ting har Indien i det närmaste uppnått
»dominion status». Det äger sålunda folkrättslig personlighet (part i
Versaillesfreden, ursprunglig medlem i Nationernas Förbund m. m.), men i fråga
om den inre självstyrelsen äro de brittiska myndigheternas
kontrollbefogenheter alltjämt utslagsgivande.
Det nuvarande systemet betecknas oftast som »dyarki». Dess grundval
är Government of India Act av 1919, vilken i sin tur var resultatet av
långa förberedelser och åtskilliga kompromisser. 1919 års
grundlag ger en verklig konstitution med ett eget indiskt
tvåkammarparlament. Den övre kammaren har överhuskaraktär, men den nedre
är till större delen folkvald. Valrätt innehas emellertid endast av
cirka 8 miljoner män på 250 miljoner invånare. (Författningen gäller
ej de inhemska furstarnas områden med c:a 70 miljoner invånare.) Det
är emellertid i maktfördelningen mellan vice-konungens regering och det
indiska parlamentet som »dyarkien» främst kommer till uttryck.
Parlamentet utser vissa »parlamentariska» indiska medlemmar i
vice-konungens kabinett (executive council), men dessas befogenheter äro
begränsade till vissa bestämda områden, såsom skolväsen, offentlig hygien och
delar av sociallagstiftningen. Men även dessa områden kontrolleras
faktiskt från engelskt håll genom att budgeträtten i allt väsentligt bibehållits
i vice-konungens hand. I de särskilda provinsernas styrelse går i
huvudsak samma system igen i förhållandet mellan de brittiska guvernörerna
och de folkvalda råden.
Den nya samförståndsregimen började emellertid illa. Åren 1919—22
voro oroliga i Indien. Amritsar-massakern 1919 och den av Ghandi
ledda blockadrörelsen äro ännu i färskt minne. Valen 1920 blevo i stor
utsträckning bojkottade. 1923 valdes emellertid en ny taktik.
»Swaraj»-(oavhängighets-) partiet vann nu majoritet bland underhusets valda
medlemmar. Partiledningen, främst den sedermera avlidne C. R. Das, slog
emellertid in på de hätskaste oppositionsmetoder. Situationen såg
hopplös ut: byråkratisk diktatur stod mot nationell obstruktion.
Valen 1926 bragte emellertid en bättring. Swaraj-partiet förlorade
majoriteten; de mera moderat-nationalistiska grupperna gingo fram. De
70 miljonerna muhammedaner och deras ombud visade sig även på
grund av motsättning mot den hinduistiska befolkningen alltmera
tillmötesgående mot den angloindiska regeringen. Lord Irwin, vice-konung
sedan 1926, har sålunda kunnat glädja sig åt en lugnare bakgrund för
sin verksamhet än företrädaren lord Reading (1921—26), och den
parlamentariska utvecklingen har i viss mån visat sig följa det så ofta
förekommande schemat för nybildade parlamentariska institutioners
uppträdande: man begynner med obstruktion och princip-proklamationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
