Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Jesu evangelium i ny belysning. Av Kristofer Benzow - Rud. Bultman: Jesus. Övers. från tyskan - En finländsk industrimonografi. Av Hans Anstrin - P. H. Norrmén: Männtä Bruk 1868—1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det skall ej heller förnekas, att B:s kristendomstolkning äger sitt
ofrånkomliga berättigande som en reaktion mot en evdemonistisk och
ytligt humaniserande religionsuppfattning. Men han undgår knappast
risken av en viss egendomlig förträngning av evangeliets innehåll. Och
då han konsekvent utmönstrar värdesynpunkten ur sin tolkning av
Gudsförhållandet har han i själva verket icke trons vittnesbörd på sin sida.
Kristendomen är annat och mera än humanitet, och den svunna epokens
strävan att så mycket som möjligt humanisera kristendomen torde vid
detta laget ha spelat ut sin roll. Det kan endast vara en fördel, att
gränserna skarpt markeras, för att kristendomens egenart må så mycket
starkare framträda. Men detta betyder icke att vi få avskära förbindelsen
mellan det humana och det kristna. Den som icke önskar kristendomens
totala isolering må här vara på sin vakt.
Jag har dröjt vid ett par ledmotiv i Bultmanns egenartade och starka
bok om Jesus. Den stimulerar både till beundran och motsägelse. Till
sist blir det alltid frågan om den absoluta dualismen mellan gudomligt
och mänskligt skall kunna upprätthållas, om distansen mellan Gud och
människa är oöverkomlig. Eller om vi på den väg, som i vårt land
anvisats av tänkare som Pontus Wikner och Viktor Rydberg, ha att söka
oss fram till en uppfattning av det mänskliga, som innebär icke blott ett
motsatsförhållande utan även ett släktskapsförhållande mellan gudomligt
och mänskligt. Är Gud blott utanför oss eller bära vi en gnista av
gudomligt liv djupast i vårt hjärta? Svaret på den frågan är avgörande för
vår uppfattning av Jesus, om vilken det är sagt, att »i honom bor hela
gudomens fullhet lekamligen».
Även den, som har sin andliga hemort i en helt annan miljö än den
där Bultmanns Jesusbok har sina förutsättningar, måste fängslas av dess
starka grepp, och man kan ej lägga den ifrån sig utan djupa intryck.
Den är buren av ett omisskänligt religiöst patos. Må den finna både
läsare och kritici!
Kristofer Benzow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
