Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 20 juni 1929 - Krigets verklighet (E. M. Remarque: Im Westen nichts neues) - Nationell politik i Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fruktansvärda uppriktighet, dess absoluta fakticitet. Den är skriven helt och
hållet från skyttegravens synpunkt, icke från regementsledningens eller
arméstabens. Där finns i hela boken ingenting om planer eller
trupprörelser. Vad veta männen vid fronten om sådant? De ha ingen tid
övrig för annat än att från ögonblick till ögonblick kämpa för sitt liv.
I dödens omedelbara närhet får livet en annan och helt förändrad
aspekt. Vad det gäller är icke längre livet som ideell uppgift eller
som moraliskt förpliktande faktum utan blott och bart som fysisk
funktion. Allt reduceras så småningom till det rent animala; de stora,
allt intresse samlande tilldragelserna äro utspisningstimmarna. För en
låda corned beef och ett franskt vetebröd riskerar man gärna en
överraskande framstöt mot fiendens skyttegravar. Ingen frontsoldat tänker
på vad som komma skall; man har sett alltför många kamrater
ryckas bort för att räkna med annat än de närmaste ögonblicken.
Det finns i detta liv ingenting kvar av det gamla kriget med
dess heroiskt eggande växling mellan slag och bivackliv, sådant som
det fått sin klassiska skildring i Fänrik Ståls sägner.
Skyttegravskriget ger soldaten döden till närmaste granne icke för timmar och
dagar utan för månader och år. För att under dessa omständigheter
kunna hålla ut kräves en mentalitet av särskilt slag, som till sitt väsen
knappast längre är mänsklig. Blott någon gång i de avgörande
ögonblicken bryta de förträngda mänskliga känslorna fram genom pansaret
av råhet och påminna varelsen bakom geväret om hans forna väsen.
Denna underliga, på en gång groteska och förfärande själsliga
disposition är det som Remarque har skildrat med etsande och intensiv
skärpa, och framför allt däri ligger det nya och stora i hans bok.
Om enskildheterna kan man måhända tvista; självklart är ju att krigets
verklighet framkallat olika reaktioner hos olika individer. Men att
Remarques arbete har sin givna plats bland världskrigets stora
litterära minnesmärken, därom torde intet tvivel kunna råda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
