Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den amerikanska fortsättningsskolan. Av Yngve Norinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är kanske både dess styrka och dess svaghet. Genom att
stå öppen för all slags hjälp har skolan lyckats vinna
ungdomens, föräldrarnas, arbetsgivarnas och alla parters fulla
förtroende. Men på samma gång har dess verksamhet blivit
alltför splittrad av de mångahanda hjälpaktionerna. Man saknar
där det lugna kunskapande på djupet, som ju ännu är den
traditionella skolans privilegium. Den amerikanska
fortsättningsskolans män erkänna nog själva den svagheten, men de svara,
att de minderåriga förvärvsarbetarnas yrkesval och ännu mera
deras arbetsanställning är en så svårlöst fråga, att tiden
knappast räcker till för någonting annat. De mena också, att de
elementära existensproblemen måste bringas till en lösning, innan
man av de uppväxande kan begära något större intresse för en
rent personlig bildning.
Några stater genomförde redan från början en fyraårig
fortsättningsskola, och att döma av de starka krafter, som för
närvarande äro i rörelse, kommer nästa reform troligen att
innebära en sådan utsträckning av fortsättningsskoleplikten över
hela den amerikanska kontinenten. Man har nämligen mer och
mer börjat inse, att de unga före sextonårsåldern ha skäligen
små utsikter att kunna få fast fot i förvärvslivet. Dessförinnan
är det emellertid ej möjligt för fortsättningsskolan att ge dem
egentlig fackutbildning och ej heller djupare medborgerlig
skolning, ty även den fordrar en mera mogen ålder.
Ännu lyckligare skulle det nog vara, om 14—16-årsgruppen i
större utsträckning än hittills kunde förmås att hålla sig kvar i
heldagsskolor av den moderna Junior High School-typen. Även
de högre folkskolorna ha i Amerika utvecklats till ett slags
»yrkesvalsskolor». Den dag, då de hunnit att bli tillräckligt
anpassade både för de uppväxande och för näringslivets
praktiska utbildningsbehov, då kan man kanske vänta, att Junior
High Schools få behålla de ungdomar, som nu alltför
huvudstupa bege sig ut på arbetsmarknaden. Och därmed vore ju
barnarbetets problem redan till en del ur världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
