Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 10 nov. 1929 - Ur den svenska bokhandelns historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skulle privilegiebestämmelserna över huvud taget kunna bringas ur
världen måste det ske därigenom att man i praktiken bevisade deras
ohållbarhet och genom påtagliga erfarenheter lät allmänheten förstå
vikten av att vägen bröts för ett nytt och bättre sakernas tillstånd. Häri
låg den första och viktigaste förutsättningen för att en svensk
bokmarknad i egentlig mening över huvud taget skulle komma till stånd.
Om den man, som under ett långt och mödosamt arbete och under
betvingande av det segaste motstånd genomförde detta
praktiskt-kulturella, till sina konsekvenser oberäkneligt betydelsefulla värv,
boktryckaren Lars Salvius, handlar den monografi, som enligt gammal hävd och
tradition ingår i det senast utkomna bandet av Svenska Akademiens
handlingar. Dess författare, Henrik Schück, har redan många gånger
förut dokumenterat sitt livliga intresse för utforskandet av den svenska
litteraturens ekonomiska och sociala betingelser under äldre tider,
framför allt genom sitt för några år sedan utkomna stora verk om den
svenska förlagsbokhandelns historia. Denna gången är det emellertid
efter allt att döma intresset för människan och karaktären mera än
själva fakta som varit hans utgångspunkt. Med den realistiska
inställning som kännetecknar Henrik Schücks hela personlighet har det
tydligen berört honom som en slags orättvisa att man — för övrigt
naturligtvis i sak med allt skäl — prisar och upphöjer vårt 1700-tals
stora vetenskapsmän och författare utan att ägna ett erkännande ord
åt den man, som dock har den väsentliga förtjänsten av att deras
verk över huvud taget kunde komma i dagen och spridas på sådant
sätt att den lärda publiken inom och utom Sveriges gränser kunde
tillgodogöra sig resultaten av deras forskningar. Man må blott som ett
tankeexperiment söka sätta sig in i vad det skulle betytt för Linné, om
han för sina arbetens spridning varit beroende av den prissättning, som
bokbindarna i Stockholm och Upsala behagade tillämpa — alldeles
bortsett från det faktum att han under dylika omständigheter aldrig
kunnat räkna på att få någon ekonomisk vinst av sina verk, hur stor
deras avsättning än varit. I stället för archiater Linnæus hade någon
bokbindaremästare vid Storkyrkobrinken eller Svartmangatan
inkasserat vinsten för Flora Svecica och Västgötaresan. Genom Lars Salvius
blevo förhållandena härvidlag emellertid från grunden reformerade, så
att man på goda grunder med Schück kan beteckna honom som skaparen
av ej mindre den moderna bokhandeln än även förlagsrörelsen i Sverige.
Det gick, som naturligt var, icke av utan skarpa sammanstötningar.
Bokbindarna, beati possidentes, kämpade energiskt för bibehållandet av
sin ställning och mobiliserade till sitt bistånd hela det gemensamma
intresse, som förband de av skråordningarna skyddade näringsgrenarna.
Men Salvius förtröttades icke utan bombarderade sina motståndare med
inlaga efter inlaga, petitionerade hos alla vederbörande myndigheter,
avslöjade obarmhärtigt sina vederdelomäns egoistiska bevekelsegrunder
och appellerade i vältaliga ordalag till det betydelsefulla allmänintresse,
som låg i att få en ny tingens ordning till stånd på bokmarknaden. Helt
visst utan att alls själv tänka därpå har han i dessa sina många skrivelser
också skänkt oss en rad livfulla och till sin verklighetshalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
