Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - En amerikansk världskrigsforskare. Av Yngve Lorents - Sidney B. Fay: The Origins of the World War - Ny Hamsunlitteratur. Av Sven Stolpe - Einar Skavlan: Knut Hamsun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståndpunkten. På detta sätt kom man efter en dyrbar tidsspillan
tillbaka till ett förslag, som Österrike redan från början på det bestämdaste
avvisat och som ej heller nu ledde till någonting. Det gick ända därhän,
att Grey själv tog tillbaka det i avvaktan på resultatet av en annan
fredstrevare, som mycket hastigt visade sig verkningslös. Lika fåfänga som
dessa försök voro, lika olämplig var Tysklands sega fasthållande vid
hoppet om att kriget skulle kunna lokaliseras till Österrike och Serbien.
Detta hopp fasthölls ända till den 28 juli, samma dag som Österrike
förklarade Serbien krig. Inför denna tillspetsning i situationen gjorde
Tyskland ett senkommet försök att få överläggningar i gång mellan
Wien och Petersburg direkt, samtidigt som förslag gjordes, att Österrikes
militära aktion mot Serbien skulle hejdas, sedan några panter tagits.
Det var omöjligt att få besked från Wien i tid. Den ryska mobiliseringen
kom emellan, och sedan följde liknande åtgärder på andra håll.
Bethmanns ansträngningar i medlande syfte kommo för sent och voro icke
heller tillräckligt kraftiga för att förmå bundsförvanten att söka
samförstånd med Ryssland. Ej heller togos de tillräckligt på allvar av
ententemakterna, som inte längre hade något förtroende för den tyska
fredsviljan, sedan de iakttagit Tysklands dittillsvarande stöd åt Österrike.
Kriget bröt ut, men, säger Fay sammanfattande, ingen av makterna
önskade det. Det fanns en hel mängd krigsmål i olika stater. Man
arbetade för dessa på alla håll, när kriget bröt ut, men det är
fördenskull intet bevis för att de ansvariga statsmännen medvetet arbetade på
att få till stånd ett krig för att förverkliga dessa fördelar. Varför bröt
då kriget ut? Därför att överallt ledarna gjorde sig skyldiga till
handlingar, som ledde till mobiliseringar eller krigsförklaringar, eller
underläto att göra sådant, som skulle ha förebyggt dem. I detta avseende äro
alla europeiska länder i mer eller mindre grad ansvariga.
Versaillesfredens don i ansvarsfrågan måste underkännas. Ansvaret för kriget är
ett divisionsansvar. Ännu äro forskarna oeniga om hur ansvaret skall
fördelas på varje land och på varje statsman. Fay har för sin del givit
ett beaktansvärt bidrag till denna frågas lösning men, vad viktigare är,
till belysning av hela orsakskomplexet bakom »svarta veckan» och dess
verk, världskriget.
Yngve Lorents.
Einar Skavlan. Knut Hamsun, Gyldendals förlag, Oslo, 1929.
Cai M. Woel. Knut Hamsun, Woels forlag, Kbhvn. 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
