Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Historien om Herkulaneum. Av S. Neander-Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så pass många olikheter med förhållandena i Pompeji, att det
kan löna mödan att inledningsvis framhålla dem. Om det
sålunda är sant, att de båda städerna täckas av samma slags aska
och pimpsten, så innebär emellertid icke detta nödvändigtvis en
likhet i annat än vad själva konsistensen beträffar. Över Pompeji
har askregnet sålunda kommit varmt och torrt, under det att det
i Herkulaneum har strömmat ner tillsammans med massor av
regn. Kan man sålunda icke tala om en lavaström i Herkulaneum,
så bör man åtminstone kunna använda ordet gyttjeström, och
denna term är förmodligen också den mest riktiga. Denna gyttja
har begravt staden ända till en höjd av trettio meter över
hustaken, trängt in i husen och omsider stelnat till stenhårt material,
vilket understundom visar sig vara hårdare än marmor och
under alla förhållanden avsevärt mycket hållfastare än de
lavablock, av vilka man bygger hus i Neapel. Hela det antika
Herkulaneum ligger därför praktiskt taget som gjutet in i cement
långt nere i jorden, tjugo eller trettio meter inne i berggrunden.
Det är en underlig tanke att föreställa sig detta lilla stycke av
antik kultur hermetiskt tillslutet och bevarat i det tillstånd, som
det befann sig den augustidag år 79, då katastrofen helt plötsligt
kom. Förhållandet är självfallet enastående, och däri består
förmodligen också Herkulaneums charm för den arkeologiska
fantasien. Vad Pompeji beträffar, så har asklagret både varit
så löst och så tunt, att stadens invånare efter katastrofen kunde
vända tillbaka och från de övre våningarna och från taken, som
icke blivit övertäckta av askregnet, tränga in i husen och rädda
sin flyttbara egendom. Det är därför som fynd av konstverk
och finare husgeråd trots allt ha varit så relativt sällsynta i
Pompeji.
I samband med de praktiska problemen för Herkulaneums
utgrävning bör man heller icke underlåta att nämna, att på berget
över det antika Herkulaneum ligger en medelstor modern stad,
Resina. Detta Resina är visserligen ett av Syditaliens mest
smutsdrypande och illaluktande hål, och renligheten i världen skulle
tydligen göra en stor vinst, om det komme bort, men det torde
dock inte vara precis detsamma att flytta en stad på trettiotusen
själar som att vända en hand, även om man i våra dagars Italien
tyckes ha en viss fäbless för snabbt utförda gigantiska företag.
Framför mig ligger en liten grönpärmad broschyr — ett
akademiprogram från Neapel, som till författare har den napolitanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
