Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1930 - En ståthållare på Karl IX:s och Gustaf Adolfs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 DAGENS FRÅGOR
Tålmodigt ha de lagt blad till blad, av bladen har det blivit väldiga
luntor, av luntorna hyllmeter, av meterna kilometer, av kilometerna
mil. Det är en trivial sanning, att knappast något här i världen kan
utträttas utan materiella resurser. Men här är det på sin plats att
erinra därom. Ty följden därav är, att nästan allt vad staten haft
att skaffa med, från vår historias största händelser till de minsta
enskildheter, protokollförts i dess räkenskaper.
Närmast knyta sig dessa erinringar här till en skildring av en man,
som visserligen icke tillhört vår historias ledande gestalter men likväl
fyllt ett aktat rum i sin tid. Redan före kapten Folke Wernstedts nyss
utkomna teckning av sin stamfader Ståthållaren Christoffer
Wernstedt 1542 — 1627 (Anteckningar orn släkten Wernstedt, I, Sthlm, förf:s
förlag, 1929. 140 s., 9 pl., l Tab.) var dennes namn välbekant för var
och en, som haft anledning att syssla något mera ingående med
första-handskällorna till vår inre historia under Rarl IX:s och Gustav Adolfs
tid. I Ättartavlorna har man kunnat inhämta, att han var en tysk
adelsman, som vann en social position genom att äkta den olycklige
hertig Magnus’ dotter Lucretia; ståthållarlängderna ha redovisat honom
under Uppsala och Norrlands län, och i de kamerala akterna möter
hans namn gång på gång. Men före kapten Wernstedt torde ingen
ha sammanställt de strödda uppgifterna till en sammanhängande
livsbild.
Förf. lämnar till en början en rad uppgifter om släkten Wernstedt,
en typisk markisk lantjunkarfamilj. Som vanligt ha godsen blott räckt
till de äldre sönerna, de yngre ha i regel fått söka sig ut i världen.
Det är bakgrunden även till Christoffer Wernstedts invandring till
Sverige. Det närmaste motivet var antagligen bekantskapen med
Lucretia Magnusdotter, vilken samtidigt med Wernstedt var anställd vid
det mecklenburgska hovet. Lucretias ungdomsöden förtäljas efter
räkenskaperna, som också få berätta, hur hon och hennes brudgum
utstofferas till sitt bröllop i början av år 1586. Till sitt underhåll
fingo de nygifta en rad hemman, däribland Utål i Roslagen, som
förvandlades till sätesgård.
Användning i statens tjänst fann Wernstedt först sedan hertig Karl
tagit makten. Under åren 1600—1618 satt han som ståthållare på
Uppsala slott, med tiden betungad även med Älvsborgs lösens uppbörd.
Sedan sistnämnda uppdrag avvecklats, fick han 1620 övertaga
Gävleborgs län, som utom nuvarande Norrland omfattade även Österbotten.
Man har all anledning att — med förf. — sätta ett frågetecken vid
den i bokens titel återgivna traditionella uppgiften om Wernstedts
födelseår (1542). Men i varje fall måste han ha varit en ganska
ålderstigen man, då han mottog det vidsträckta norrländska länet. Det
blev också drygt för honom att sköta sin befattning. Då han 1622
fick lämna denna, hade han måst genomresa länet ej mindre än fyra
gånger. Han slog sig nu till rö på sina egendomar, åt vilka ett
särskilt, för nybildningen av herrgårdar under 1600-talet ganska belysande
kapitel ägnas. De källor, som stå till buds, ge ej många personliga
drag av den biograferade. Men i strödda notiser framskymtar dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
