Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Förenta Staterna och Nationernas Förbund. Av Gunnar Hesslén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 GUNNAR HESSLÉN
amerikanska arbetet The League of Nations av J. S. Bassett
har en del värdefulla uppgifter för tidigare år.
Den förändrade position, som alltså regeringen i Washington
kommit att så småningom intaga till Nationernas förbund, har
följts av en högst beaktansvärd förändring i inställningen till
Geneve inom politiskt tongivande amerikanska kretsar. Denna
avspeglar sig kanske tydligast i den ställning, som
Folkförbundet intagit under de tre efter dess tillkomst utkämpade
presidentvalskampanjerna. 1920 var frågan om anslutningen till
N. F. ett av de allra viktigaste stridsämnena i partiernas
kraftmätning, varunder det segrande republikanska partiet, som
bekant, intog en deciderad folkförbundsfientlig hållning. Under
1924 års valstrid, då Goolidge var detta partis kandidat,
förklarades visserligen alltfort, att man ej önskade någon
anslutning för Förenta staternas del, men ett visst samarbete med
Förbundet accepterades likväl, och 1928 sade ölen nye
republikanske kandidaten, Hoover, i sitt programtal: »Vårt land har
avvisat medlemskap i Nationernas förbund, men vi samarbeta
gärna med Förbundet i dess strävanden att befrämja
vetenskaplig, ekonomisk och social välfärd samt att åstadkomma
rustningsbegränsning». Det är onekligen en ofantlig skillnad mellan
Hardings behandlig av Förbundet 1921 och detta Hoovers
uttalande. Samtidigt har det demokratiska partiets starka
engagerande i anslutningstanken allt mer försvagats; dess program
av år 1928 tiger på denna punkt. Nationernas förbund har med
andra ord upphört att vara ett stridsämne mellan partierna,
man har tydligen å ömse sidor funnit sig i sakernas nuvarande
läge: samarbete men ej formlig anslutning.
Om alltså Förenta staterna på det ena området efter det andra
visat sig villiga att samverka med Nationernas förbund, så liar
också från dettas sida eller rättare från de till detta anslutna
staternas sida visats en hel del tillmötesgående gent emot
Förenta staterna. Detta kan t. ex. på sätt och vis sägas ha varit
fallet, då Folkförbundsmakterna accepterade Kellogg-pakten, som
ju i visst avseende strider mot Folkförbundets stadgar och som
kan sägas vara ett överbud i fråga om krigsfördömaiide i
jämförelse med denna. Men tydligare visar sig måhända denna
goda vilja till samarbete och gemenskap i det sätt, på vilket
det möjliggjorts för U. S. A. att ansluta sig till Haagdomstolen.
Denna är upprättad i kraft av stadgandet i art. 14 i Folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
