Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kring Kaunas och Vilna. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRING KAUNAS OCH VILNA 103
ring eller parlament värnlösa — på mindre än en timme kunna
de samtliga sättas ur funktion!
Det nya Litauen har alltså sedan sin tillkomst brottats med
ett nästan olösligt utrikespolitiskt problem, men det har även
haft att kämpa med stora inrepolitiska svårigheter. Huru stora
dessa voro under den nya statens första år, framgår bl. a. av
en artikel av nuv. statspresidenten Smetona i denna tidskrift
(årg. 1919). Där påpekades särskilt, att avsaknaden av en
inhemsk ämbetsmannaklass, en oerhörd kapitalbrist, en outvecklad
utrikeshandel och ett förstört trafikväsende ställde den nya
nationella styrelsen inför nästan övermänskliga uppgifter. Därtill
kom att Litauen redan under den ryska styrelsen varit en av
de mest vanskötta riksdelarna i tsarriket, vilket icke vill säga
så litet. Mer än till anläggandet av några järnvägar inskränkte
sig icke den ryska insatsen i Litauens materiella utveckling. I
stället sökte man medvetet undertrycka det inre
upplysningsarbete, som uppbars av den litauiska nationalitetsrörelsen. I
jämförelse med letterna och esterna hade litauerna en betydligt
svårare ställning under den ryska regimen; från 1863 till 1904
existerade t. o. m. förbud mot att trycka böcker och tidningar
på litauiska. Att det nationella medvetandet dock kunde hållas
vid liv och utvecklas, var delvis det katolska prästerskapets
förtjänst — även det utsattes för en systematisk rysk förföljelse.
Det är därför som den katolska kyrkans ställning inom Litauen
är ovanligt stark.
Den kulturella efterblivenhet, som obestridligen har satt sin
prägel på stora delar av Litauens befolkning, får emellertid ej
uteslutande läggas den ryska regimen till last, den är även ett arv
av det tidigare polska styret. En jämförelse med förhållandena
i Estland och Lettland, där en tysk härskarklass’ kultur
dominerat, utfaller avgjort till Ljtauens nackdel. Medan de baltiska
baronerna trots alla sina fel och brister dock intresserade sig
för sina egendomars materiella utveckling och i många
avseenden främjade kulturlivet, där detta icke var nationellt betonat,
så utmärktes den polska godsägaradeln i Litauen av en
påfallande indolens på alla områden. Medan den tysk-baltiske
godsägaren bodde på sitt gods, var den polske i regeln sällan där,
det var blott en inkomstkälla, som hänsynslöst utsögs. En högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
