Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Svensk liberalism och svenskt folkfrisinne. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSK LIBERALISM OCH SVENSKT
FOLKFRISINNE
Av skriftställare E. H. THÖRNBERG
H.-K. Rönnblom: Frisinnade landsföreningen 1902—1907. Skildringar
ur den liberala organisationsrörelsens historia i vårt land.
Stockholm 1929. Pris 5 kr.
Det har ju stått strid om detta arbete. Striden har egentligen
gällt dess egenskap av ett vetenskapligt specimen. Och
striden har så till vida fått en för författaren lycklig utgång,
som denne befunnits förtjänt av doktorsvärdighetens insignier.
En känd och likaledes berömd svensk universitetslärare
motiverade på sin tid, i enskilt samtal, sitt votum för en i alla
fall förolyckad dissertation med ungefär detta yttrande: »Hur
ofta får man inte lov att godkänna en gradualavhandling, emedan
den fyller de mera formella och reguljära fordringarna, ehuru
man tydligt ser, att doktoranden ifråga är dum. Här hade vi
att göra med ett specimen som inte tillfredsställde de kraven.
Men man fick rent besked om att författaren var intelligent.
Varför skulle man då inte approbera det?»
Och den föreliggande avhandlingen ger från början till slut
ett klart och otvetydigt vittnesbörd om sin författares goda
begåvning. Det är det livliga ingeniet, som förstår att fatta
sammanhanget i händelserna, den säkra blicken på människor i
skiftande ställningar och uppgifter. Och det är den rappa,
underhållande, här och var charmanta stilen. Men framställningssättet
skvallrar då och då om en farlig lätthet att foga ord till ord i
satser, som göra sig väsentligt bättre för örat än för ögat. På
samma sätt har tydligen den snabba uppfattningsförmågan, det
goda minnet och den i någon mån intuitiva fyndigheten att
sammanställa fakta och företeelser, att draga slutsatser, spelat den
unge doktorn ett svårt spratt. Han har blivit likgiltig för
samvetsgrannhetens bud; han har nonchalant nog höjt sig över
detaljerna för att dimpa ner i ett moras av sifferfel samt andra
slarvigheter.
Åt dessa svagheter har redan så mycken uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0117.html
