Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 25 februari 1930 - En nyttig bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställningarna skulle erbjuda bekväma och lätt bemästrade hjälpmedel.
I själva verket kan dock detta vara en synvilla. Ett arkiv, som
klåfingriga händer ej alltför mycket fått tumma på, är en organisk enhet.
Med kännedom om den arkivbildande institutionens uppgifter och
arbetsformer kan man därför också nå en relativ fullständighet, om
man inlägger en smula ihärdighet, fantasi och logik i sin forskning.
Men litteraturen uppväxer ej efter fasta normer eller någon bestämd
plan. Det personliga intresset och det tillfälliga initiativet äro här i
regel utslagsgivande för de särskilda verkens tillkomst.
Icke minst gäller detta den litteraturgren, som åsyftades i den nyss
citerade recensionen — densamma, som bibliotekarien Sven Ågren
förtecknat i sitt nyligen utkomna arbete Svensk biografisk
uppslagslitteratur (Upsala, Almqvist och Wicksell, 1929. XIV, 423 s. — Kr. 15).
Det mycket omfångsrika materialet, som omfattar 2,264 självständigt
redovisade nummer, har grupperats på tre huvudavdelningar, allmänna
uppslagsverk, uppslagsverk rörande yrken och andra grupper samt lokalt
bestämda uppslagsverk. Många indelningar äro naturligtvis tänkbara,
då det gäller ett stoff av denna omfattning, Och vem man än väljer,
blir det väl alltid ofrånkomligt, att en så nyckfull flora som
matriklarna och kalendrarna ej alltid utan ett visst tvång låter pressa in
sig i schemat. Men den som har anledning att söka efter andra
riktlinjer än författarens indelningsgrunder finner sig lätt till rätta tack
vare det utförliga registret, som på c:a 50 tättryckta sidor redovisar
ej blott författare utan även orter, institutioner, yrken o. s. v. Då den
personella och den topografiska indelningen i andra och tredje
huvudavdelningarna självfallet oupphörligt skära varandra, är det t. ex. en
stor trygghet att under ett stadsnamn som Stockholm kunna återfinna
hänvisningar till verk upptagna i andra avdelningar än den topografiska.
Framhållas bör också den kommenterande text, som i form av
anmärkningar med petitstil i stor utsträckning anknutits till huvudnumren.
Man får där veta, när ett uppslagsverk redovisar för huvudpersonernas
föräldrar, hustru, svärföräldrar och barn, man finner anvisningar om
de förtecknade verkens plan, innehåll och syften, påpekanden om
skrifter, som i ett eller annat avseende komplettera huvuverket o. s. v.
Bibliotekarien Ågren har sökt förteckna icke blott de arbeten, som
tillkommit såsom biografiska uppslagsverk, utan även många, som
förtjäna att användas som dylika. Hit höra t. ex. arkivförteckningar, mera
omfattande register till historiska och andra arbeten (på allmänna
avdelningen ett sjuttiotal), gravlängder, konsertlistor,
utställningskataloger och förteckningar över biografiskt viktiga porträttsamlingar o. s. v.
I detta sammanhang kan man ju också nämna många kapitel eller
avdelningar i olika bokverk, som faktiskt äro verkliga uppslagsböcker
men ej som sådana antydas i arbetenas titel.
En huvudanledning till den biografiska uppslagslitteraturens
svåröverskådlighet är de tillfälliga anledningar, många dithörande arbeten
ha att tacka för sin tillkomst. Detta gäller t. ex. de talrika
personförteckningar med mer eller mindre utförliga biografiska uppgifter,
som utkommit i anledning av fester, jubileer, invigningar, kamratmöten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
