Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Konstitutionalism och parlamentarism. Av Georg Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTITUTIONALISM OCH
PARLAMENTARISM
NÅGRA UTVECKLINGSLINJER I VÅRT NYARE STATSSKICK
Av PROFESSOR GEORG ANDRÉN
1809 års svenska författning, sådan den möter oss i R. F. av
samma år, är med sin genomgående fördelning av statsmaktens
befogenheter mellan konung och ständer klart konstitutionalistisk.
I ett långsamt tempo, men icke utan dramatiska episoder, har
denna maktdelning allt mera grumlats. En demokratisk tidsanda
har åstadkommit en förskjutning av maktbalansen till riksdagens
förmån och vi ha sålunda fått ett statsskick, som — om ock
med vissa reservationer — kan karakteriseras med termen
parlamentarism. Menar man med detta ord ett statsskick av det
slag, som utvecklats i parlamentarismens engelska hemland, då
kan förvisso icke det svenska statsskicket uppfylla
parlamentarismens fordringar. Avser man — med en mera allmän
definition — med ett parlamentariskt styrelsesätt ett sådant, där
regeringen för sin ämbetsutövning måste äga parlamentets förtroende,
så kan man endast med en mycket optimistisk och idealistisk
syn på förhållandet mellan en svensk regering och en svensk
riksdag karakterisera vårt statsskick som parlamentariskt. Menar
man däremot med parlamentarism blott, att parlamentet spelar
en dominerande roll i statslivet, då kan icke längre någon tvekan
råda om, att vårt svenska statsskick är klart och bestämt
parlamentariskt.
Denna utveckling från konstitutionalism till parlamentarism,
från maktdelning till parlamentarisk maktkoncentration, är
betecknande för det europeiska statslivets utveckling under det sista
halvseklet. England har varit vägröjare och vägvisare för denna
utveckling och ingenstädes har det parlamentariska statsskicket
fått en mera lyckosam utformning och en mera stadgad auktoritet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
