Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Husdjursavelns rationalisering. Av Gunnar Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 GUNNAR DAHLBERG
som bottna i tradition och i en mer eller mindre klart
analyserad erfarenhet, och de, som ha hand om det praktiska arbetet
i djuravelsföreningar o. dyl., äro i övervägande grad anslutna
till denna gamla avelslära. Så ha vi den på
ärftlighetsforskningen grundade avelsläran, som företrädes av de vetenskapligt
skolade representanterna för respektive fack vid våra
lantbrukshögskolor m. fl. Någon öppen strid existerar väl för
när-vararande knappast mellan dessa bägge riktningar i vårt land,
men i andra länder, exempelvis i Norge och Finland, ha stridens
vågor gått höga.
För att karakterisera den äldre skolan på husdjursavelns
område skall jag nämna om ett amerikanskt förädlingsförsök.
Graham Bell, uppfinnaren av telefonen, försökte på sin
ålderdom att förädla får, så att han skulle få fram en fårras, som
ständigt födde tvillingar. Sedan 100 år tillbaka finns en gammal
djuruppfödarregel, vars ursprung är obekant, att individer med
övertaliga spenar oftare föda tvillingar än individer med normalt
antal spenar. Normala får ha två spenar och föda tvillingar
ungefärligen lika ofta som de ha enkelfödelser. Graham Bell
lyckades genom att välja ut får med övertaliga spenar få fram
en fårras som hade sex spenar, men denna ras födde tvillingar
lika ofta som normala får. Hans försök visar alltså, att det
samband mellan de två egenskaperna, övertaliga spenar och
benägenhet för tvillingfödelser, som man av gammalt antagit
existera, i själva verket ej förefanns hos får. Det kan för övrigt
nämnas, att samma teori sedan länge lancerats även i medicinsk
litteratur för människans vidkommande och att den först på
senare tid blivit definitivt avlivad.
Det är klart, att det vore mycket bekvämt, om man hade yttre
tecken av detta slag, som för den kunnige med en blick avslöjade
djurets inre egenskaper, egenskaper, som bottna i djurets sätt
att funktionera, dess förmåga av mjölkproduktion när det gäller
kor, dess arbetsförmåga, när det gäller hästar, etc. Det är
mödosamt att göra undersökningar och konstatera, om de egenskaper
man vill åt verkligen förefinnas hos ett djur. När man skall
köpa ett djur, är det i de flesta fall omöjligt att pröva djurets
beskaffenhet. Man har en obehaglig känsla av, att man avslutar
affären på vinst och förlust. Man vill så gärna ha säkra tecken
att gå efter. Det är väl därför det har utbildat sig ett invecklat
system av sådana tecken, som antagas indirekt sammanhänga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
