Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svensk arkeologi i Grekland. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 NATAN VALMIN
ett båd. En annan inskrift, som nu är försvunnen, synes ha
talat om en Zeus Soter-kult. Det skulle alltså innebära, att den
antika gudens nanin har levat kvar i ett kristet helgons.
Även nära den andra av västkustens städer mellan Kyparissia
och Pylos, Gargalianoi, finner man antika lämningar. Mitt för
den obebodda ön Prote ligger ett litet fiskeläge, Marathos. Ett
par km söder därom, på en plats, kallad Dialiskari, fann jag
resterna av en hel stad, som, så vitt jag vet, aldrig har
uppmärksammats av någon arkeolog. De flesta resterna synas vara av
romerskt datum, men en hel del är från tidigare epoker. Vad
namn staden haft, är ej lätt att med absolut säkerhet bestämma,
men jag är starkt böjd att i densamma se den på väskusten
omtalade Erana eller möjligen en annan, Haliartus. Blott ett
in-• skriftfynd e. d. skulle kunna ge oss full visshet, men tyvärr fann
jag ej något sådant. En grävning på några punkter där skulle
med allra största sannolikhet ge goda resultat, men olyckligtvis
är hela terrängen runt omkring bördig och dyrbar åkerjord.
Ön Prote därutanför hade länge lockat mig. Jag visste, att man
funnit en mängd egendomliga inskrifter, inknackade med sten
i klippväggen kring en liten hamn. Men det är ett helt
företag att söka sig ut till ön, ty havet är nästan alltid vanskligt
till långt fram på sommaren, och när jag försökte (i början av
april), fanns det inte en enda fiskare, som för betalning ville
våga ett försök. Jag måste vänta in i juni för att få en båt
och ett par man med mig ditut. Men det lönade mödan.
Inskrifterna, av vilka en hel del redan äro kända, ha inhuggits av
sjömän, som anropat gudarna om god färd eller önskat detsamma
åt sina båtar, vilka i de flesta fall ha gudanamn, ibland två
sådana. Inskrifterna datera sig från de mest skilda tider; de
äldsta, förut kända från 5:e årh. f. Kr., de flesta från romersk
tid, ett par från senare, kristen tid. Men de ha nästan alla blivit
mycket flyktigt lästa, då man sällan kan hålla på mer än en
kort tid. Jag hade nu god tur med vädret och lyckades i tvenne
dagar, uppkliven i masten, läsa och kontrollera ett 40-tal
inskrifter. Bland de nya är en synnerligen viktig, »retrograd» (från
höger till vänster löpande) från början av det 6:e eller t. o. m.
från slutet av det 7:e årh. f. Kr. Men utom dessa underliga
klippinskrifter har ön en väl bevarad befästning med kraftiga
murar i polygonalt murverk, som tämligen säkert kan dateras till
tiden kort efter det peloponnesiska kriget, d. v. s. efter c:a 425,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
