Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE SVENSKA
DIALEKTUNDERSÖKNINGARNA VID SKILJOVÄGEN
av docenten HERMAN GEIJER
I de flesta europeiska länder ha under de senaste årtiondena
företagits stort anlagda undersökningar av dialekterna, ofta
förbundna med undersökningar rörande allmogens
traditionsbundna andliga och materiella kultur, som i likhet med
dialekterna på de mest skilda håll omtalas som stadd i utdöende.
Hela denna grupp av forskningsarbeten har tilldragit sig ett
växande vetenskapligt intresse. De ha också alltmer allmänt
betraktats som en offentlig angelägenhet av betydande räckvidd
och ha mer eller mindre kraftigt understötts av statsmakterna,
av lokala korporationer, av vetenskapliga institutioner och av
enskilde.
I Sverige befinna sig motsvarande frågor sedan länge på ett
svävande stadium. Vid årets riksdag föreligger en kungl.
proposition (punkt 271 av åttonde huvudtiteln), varigenom i modifierad
och reducerad form förnyas den i kungl. propositionen till
fjolårets riksdag gjorda framställningen, dock med begränsning till
de delar, som avse dialekt- och ortsnamnsundersökningar, och
med uteslutande tills vidare av varje särskild åtgärd för
folkminnesforskningens del, under det fjolårets förslag kombinerade
frågan om åtgärder för sistnämnda ändamål med frågorna rörande
de två förstnämnda undersökningarna.
När sålunda i den kungl. propositionen till årets riksdag
uteslutits varje försök att lösa frågan om
folkminnesundersökningarnas ordnande i fastare former, så innebär detta på visst
sätt en upprepning av en tidigare situation. I Svensk Tidskrift
1928 (sid. 89 ff.) har numera rektor Hilding Celander lämnat en
redogörelse för det läge, vari frågan om folkminnesforskningens
angelägenheter då befann sig, närmast med anledning därav att
i statsverkspropositionen till sistnämnda års riksdag saknades
ett väntat förslag härutinnan. I en eller annan form måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0237.html
