Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA DIALEKTUNDERSÖKNINGARNA VID SKILJOVÄGEN 239
intressen. Men skall det alls bliva något av med en allmän
svensk dialektordbok, så måste det direkta arbetet därpå börja
inom de allra närmaste åren. Den tiden blir avgörande för
frågan om för Sveriges del denna lucka i litteraturen skall fyllas
eller ej. Detta är en fråga, som har ej blott nationell, utan
även internationell betydelse. Svårigheterna komma ej att minskas
genom att frågan hur en allmän svensk dialektordbok skall
åstadkommas uppskjutes och lösgöres från frågan om
material-samlandet, utan tvärtom komma svårigheterna oundvikligen att
ökas. Arbetsförhållandena bli ogynnsammare, när man arbetar
med bearbetning och kodifiering av döda dialekters material,
än när det gäller ännu levande dialekter, vore det än sådana,
som stå på yttersta gränsen till utdöende. Äro de behandlade
dialekterna döda, måste man, när anledning till tvekan eller
behov av någon komplettering yppar sig, vilket ej kan utebli,
hur mycket arbete än nedlagts på materialsamlande!, spilla
mycken tid på att leta i källorna och spekulera över innebörden
av däri mötande uppgifter, under det en kompletteringsfråga,
sänd’ till en ort, där ännu något av dialekten kvarlever, kan
med mindre möda och mera givande resultat lösa åtminstone
en del frågor. Härtill kommer det förhållandet, att det stora
antal i dialektundersökningarna nu inarbetade personer,
vetenskapsmän såväl som yngre studenter och ortsmeddelare, erbjuda
en nu befintlig, men snart ej längre påräknelig och ej längre
mitt i dessa arbeten stående medhjälpare- och medarbetarestab,
som för ordboksarbeten skulle utgöra en ovärdelig tillgång. Det
hela måste nu ordnas så, att ur vad nu finnes må kunna direkt
och snart framgå ett arbete ej blott på materialsamlingar, utan
på färdiga, sammanfattande resultat, bl. a. i form av en allmän
dialektordbok och en svensk språkkarta. Annars komma
svårigheterna att med tiden växa och té sig, allt mer oöverkomliga.
Hur skall denna fråga kunna lösas? Den kan synas olöslig, men
frågan måste göras.
Så snart denna fråga väckes, redan innan den närmare
utformas, mötes den av en motfråga, som kan synas på förhand
utmåla det hela som en fullkomligt hopplös utopi: vilka
dimensioner skulle det hela taga, om man utöver vad nu föreliggande
förslag erbjuder, vill utbygga dialektundersökningen till ett
ordboksverk innefattande jämväl arbete på språkkartor och andra
uppgifter, samt vid sidan av en så stor dialektundersökning skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
