Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De svenska dialektundersökningarna vid skiljovägen. Av Herman Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2U H. GEIJER
tills avslutade äro Gilliéron’s och Edmonfs Atlas linguistique
de la France (35 band jämte register tryckta 1902—1912 samt
supplement 1920) och Wrighfs The English Dialect Dictionary
(6 band tryckta 1896—1905), varjämte som i huvudsak avslutat
torde få räknas Hermann von Fischer’s Schwäbisches
Wörter-buch (6 band tryckta 1901 — 1924, följda av 6 häften Nachträge
1924—1929, varav sista häftet hunnit in på bokstaven M).
Tryckningen har alltid föregåtts av mångåriga förarbeten.
I alla länder, där för närvarande stora statsunderstödda arbeten
på tillvaratagande av dialekternas och folktraditionernas
vetenskapliga material pågå, ha dessa arbeten inriktats på
sammanfattande publikationer som mål, och denna inriktning har i regel
varit mera direkt och omedelbar än i Sverige. Ingenstädes ha
organisationsfrågorna lösts på det sätt, att en institution inrättats
och utrustats uteslutande för materialsamling inom en viss, på
förhand bestämd tid, så att statsmakterna mera intresserat sig
för hur en sådan insamlingsorganisation måtte kunna vid någon
viss tidpunkt fullständigt avskrivas, än för frågan hur materialet
måtte bäst och snarast tjäna sina ändamål genom publicering
och på annat sätt. Den naturliga utvecklingen strävar till att
även i Sverige folkmåls- såväl som folkminnesundersökningarna
allt närmare inriktas på sammanfattande resultat med publicering
i vetenskapligt representativ form som ett någorlunda närliggande
mål. På denna väg får materialsamlandet en fastare hållning
än annars är möjligt. Detta torde ej blott gälla
dialektundersökningarna, utan också och i ej mindre grad
folkminnesundersökningarna. Stundom överklagade brister i fråga om
målmedvetenhet och kritisk sovring torde på denna väg bättre än på
något annat sätt kunna övervinnas.
Publiceringsplaner få emellertid ej, vare sig i fråga om det
ena eller det andra slaget undersökningar, dominera hela
insamlingsverksamheten. Vårt lands publiceringsmöjligheter torde bli
så begränsade, att en dess större vikt alltjämt måste fästas
därvid, att det insamlade materialet kan göras fruktbärande i
välordnade arkiv och för den skull måste det så omedelbart som
möjligt bringas i arkivfärdigt skick.
Ovan har berörts det förhållandet, att de svenska dialekterna
i stort sett äro mer differentierade än de finska. Motsvarande
är förhållandet även vid jämförelse med norska och danska
dialekter, ehuurväl ej i samma grad, då särskilt Norge företer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
